”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Debatt om arbetslivsforskning

”Svensk arbetslivsforskning är utarmad”

DA DebattSamtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Ann Bergman

Ann Bergman är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. Ordförande i den ideella föreningen Forum för svensk arbetslivsforskning (FALF) som grundades efter nedläggningen av Arbetslivsinstitutet för att värna den svenska arbetslivsforskningen och dess framtid.

Om arbetslivet är så viktigt som alla säger borde forskning om arbetslivet vara lika viktigt. Så är det inte.

För några decennier sedan blomstrade arbetslivforskningen i Sverige och vi sågs som ett föregångsland i detta avseende. Idag går forskningen på sparlåga. Arbetslivsinstitutet lades ner av den nuvarande regeringen för att det fackliga partsintresset skulle undvikas, skattemedel användas på ett bättre sätt och forskningskvaliteten förbättras. En konsekvens av detta är att arbetslivsforskningen idag är underfinansierad, har pressats tillbaka, antalet verksamma forskare inom området har minskat och nyrekryteringen av unga försvårats. Dagens arbetslivforskning bedrivs i stor utsträckning i mindre miljöer, bland spridda forskare och i spridda skurar. Trots att forskning om arbetslivet finns vid de flesta svenska lärosäten är det endast undantagsvis som den lyfts fram som en strategisk satsning eller profil som ges särskilda medel. Kort och gott: svensk arbetslivsforskning är utarmad och tajmingen är synnerligen olycklig  (eller symtomatisk). Vi har samtidigt ett arbetsliv och en arbetsmarknad som präglas av en rad förändringar, problem och utmaningar som vi långt ifrån sett alla konsekvenser av ännu. Många berörs, det finns otaliga frågor att besvara och massor att göra.

Det är inte bara universitet och högskolor som misslyckas med att ta ansvar för dessa frågor. Flertalet forskningsfinansiärer har svängt mot att prioritera nyttan med forskningen ur ett kortsiktigt och smalt perspektiv. Nyfikenhet som drivkraft  i forskningen är ett minne blott. Även stora och mer övergripande forskningsfrågor och syntetiserande ansatser lyser med sin frånvaro. Betoning på tillväxt och innovation tillsammans med fordran på en omedelbar nytta gör det svårt för arbetslivsforskningen. Mest drabbad är långsiktig, tvärvetenskaplig forskning samt forskning som utgår från de anställdas situation och som utifrån ett kritiskt perspektiv fokuserar på arbetsmiljöfrågor, makt, inflytande, jämlikhet- och jämställdhetsfrågor och arbete i vid bemärkelse.

Kompetenta forskare finns och jag kan intyga att de väntar på att ta sig an dessa viktiga kunskapsområden. I Sverige har vi därtill exceptionellt goda möjlighetet att samla in material på våra arbetsplatser, en vana av att samverkan mellan forskare och praktiker, stöd av arbetsmarknadens parter, god tillgång till offentlig statistik och internationella nätverk. Därvidlag känns det mycket bra. Men – vad krävs då för att återta platsen som arbetslivforskningens föregångsland?  Ett nytt Arbetslivsinstitut förefaller inte vara den bästa lösningen. Vi tar inte risken att återuppbygga något som kan upplösas som genom ett trollslag. Det krävs något stabilt, men ändå inte trögt; en samlande kraft som förmår att samordna och verka för en tvärvetenskaplig, perspektivrik och långsiktig arbetslivsforskning.  För detta behövs öronmärkta medel, förslagsvis de som försvann i samband med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet.

En stor utmaning inför framtiden är forskning som bidrar med kunskap som kan ligga till grund för att skapa en social hållbarhet, där arbetslivet inte förstör människor och där värdighet och välbefinnande är en självklar del oavsett vem du är och var du arbetar. Arbetets roll, innehåll och organisering är andra viktiga forskningsområden liksom att blåsa liv i makt- och inflytandefrågan. Arbetslivforskningen måste även i högre grad förhålla sig till framtiden och forskarna måste i högre grad blanda sig i diskussionen om vilket framtida arbetsliv som är möjligt, sannolikt och framför allt önskvärt.

 

 

Läs mer: Debatt

Ann Bergman

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande, skriver Åke Sandberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

"Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö"

DA DebattNär Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

Arbetslivsforskningen är en ödesfråga!

DA DebattMed facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

DA DebattSvensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

"Den nordiska samarbetsmodellen är under tryck"

DA debatt– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

"Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet"

DA DebattArbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Arbetsrätten

”Lasutredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

2

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

DEBATTDärför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

1

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

1

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

2

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

Regionala skyddsombud

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

DEBATTFörra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

2

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Debatt | RSODet är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

DEBATTDet vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

DEBATTDe som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

2

”Bristerna i sjukförsäkringen måste åtgärdas – nu”

DebattVi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

2

”Vuxenutbildningen kan rusta oss ur krisen”

DEBATTTillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

DEBATTKan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Efter coronan

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

DEBATTArbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

1

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

debattFör att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

2

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

DEBATTEn del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

DebattHär är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

1

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

DEBATTLåt oss slå två flugor i en smäll och lösa ungdomars brist på sommarjobb genom att de får för dem anpassade jobb i skogs och jordbruket – som i år inte kan anställa säsongsarbetare på grund av coronakrisen. Det skriver Robert Johansson, S.

3

Coronakrisen

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Krisstöd

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.