Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

16 januari, 2020

Skrivet av Marcus Raihle

Foto: Privat.

Gästkrönika Till alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Om skribenten:

Marcus Raihle bor i Smedjebacken och jobbar på Ovako. Förutom att skriva tycker han om fotboll och Bob Dylan.

Läs fler gästkrönikor av Marcus Raihle:

”Personalbrist – på grund av stress”

 

Har ni hört låten Att angöra en brygga av Monica Zetterlund?

Den är inte alls lika bra som Sakta vi gå genom stan eller Trubbel men är likväl en mysig trudelutt som inte alls är skadlig för öronen. ”Åh, ni fantastiska män som vet hur man angör en brygga, ni som med solbarkad hand håller skotet i spänn, ni starka, ni tysta, ni lugna, ni trygga.”

Ja ni hör ju själva, det är inga klåpare till män hon adresserar.

Och det är ungefär så jag känner för män och kvinnor som är händiga. Ni som vet hur man skruvar och grejar, vad skillnaden på en mutter och bult är och vad alla verktyg heter. Alla reparatörer som lagar maskiner i industrin, alla som inte lämnar in bilen på verkstaden för minsta lilla sak utan lätt och ledigt dyker ner med huvudet under motorhuven och mumlar någonting om att det kanske är någon cylinder eller rem eller kylarvätska som är problemet. Elektriker som på något sätt vet vad alla kablar är till för och står ut med alla skämt om elektriker (varför blev du elektriker, följde du strömmen eller?).

Hur många gånger har inte reparatörer och elektriker räddat mig på mitt jobb när maskinen jag kör slutat funka eller traversen jag suttit i helt plötsligt vägrat röra på sig? Fler gånger än jag kan räkna till och ofta för lättare saker att åtgärda än jag vill erkänna.

Varje gång jag öppnar städskrubben och ser det gråmålade kvastskaftet stå i hörnet som ett monument över min oerhörda oförmåga att snickra ihop saker blir jag påmind om orden. Det kan jag göra på en vecka

Jag har själv försökt vara händig ett antal gånger i livet. En gång ville min sambo köpa en klädhängare för det hutlösa priset 250 riksdaler, något som jag satte stopp för med motiveringen ”Jag kan bygga en liknande till dig på en vecka”. Jag köpte färg och ett kvastskaft som skulle utgöra stommen till klädhängaren och sedan påbörjades projektet.

Det var två år sedan. Varje gång jag öppnar städskrubben och ser det gråmålade kvastskaftet stå i hörnet som ett monument över min oerhörda oförmåga att snickra ihop saker blir jag påmind om orden. Det kan jag göra på en vecka. ”Jodå, det är på gång”, säger jag till min sambo när hon frågar hur det går med det men vi vet båda att jag ljuger. Det är klart att det inte är på gång, jag vet inte hur man ska göra.

En annan gång hann jag inte ens försöka bli händig. På grund av ett annat projekt hemma så behövde jag gå in på en bygghandel för att köpa något. Jag säger något för jag vet inte exakt vad det var jag letade efter, kanske var det plankor eller en träskiva av något slag.

Jag visste vad som behövde åtgärdas men inte hur så jag gick in och hoppades att min hjärna skulle få ett plötsligt anfall av smarthet och att jag skulle komma ut med precis rätt material. Jag kände dock snabbt att jag bland plankor, dörrar och rör var lika vilsen som Christofer Columbus måste varit när han tog sikte på Indien men hamnade i Amerika.

Skillnaden mellan mig och Columbus är att jag smög ut tomhänt och skamsen och kommer dö okänd medan han på något sätt har blivit känd som en upptäckare.

Jag har däremot upptäckt att det där med att vara händig inte är min grej. Jag kan inte laga saker, jag kommer inte renovera hus eller för den delen angöra en brygga. Men till er som gör det och framförallt er som jobbar med att en annan har en maskin att köra eller en travers att åka i – I salute you, lyfter på hatten och applåderar ödmjukt.

Det är en jävla tur för mig att ni finns!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kanske är det det som krävs, att Socialdemokraterna inte sitter vid makten utan får knyta näven i fickan och komma tillbaka starkare, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

Man kan förstås säga att jag kan utbilda mig och ta ett jobb med bättre lön och på så sätt höja pensionen. Men Sverige skulle må ganska dåligt om alla som jobbade inom exportindustrin bytte jobb, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Tid eller pengar, det är frågan

Marcus Raihle: Hur mycket fritid är jag beredd att sälja och hur mycket pengar behöver jag för att klara min fritid?

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

Marcus Raihle: Är det inte själva politiken som är det riktiga problemet?

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

De visste hur man landar i sig själv

De visste hur man landar i sig själv

Vi kämpar med vår mindfullnes i nedlagda industrilokaler. Männen som en gång jobbade där visste bättre än så, skriver Håkan Wågvi, arbetsterapeut och tidigare industriarbetare.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Pengarna både finns – och inte

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

Det är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.