Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
21 maj, 2019
Skrivet av Kennet Bergqvist
REPLIK ”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.
Kennet Bergqvist bor i Umeå och jobbar på industriföretaget Indexator Rotator Systems AB.
Utlandsveteran som tjänstgjort i Bosnien och Kosovo. Är också ultralöpare, äventyrare och fackligt förtroendevald.
Carl Hällströmer ”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”
Kennet Bergqvist: ”Bensinupproret är ett lyxuppror”
Inleder detta svar på din replik Carl med min slutsats och övertygelse. Om bensinupproret handlar om överlevnad, vilket du påstår, då känner jag mig ännu säkrare i att det handlar om ett äkta lyxuppror.
Utifrån din beskrivning av din uppväxt så har vi förmodligen många likheter. Vi tillhör de som fortfarande vet vad ett kassettband är och minns när man ringde Fröken Ur när man skulle ställa om klockan. Du nämner att jag skrivit att det var enklare förr, vilket jag inte skrivit. Jag skrev däremot att livet var ganska okomplicerat, vilket du bekräftar genom att säga att vi levde i en skyddad värld. Där är vi förmodligen rätt överens.
När jag läser din berättelse om din mor så känner jag igen mig utifrån den bild jag hade när jag var liten. Du har ju helt rätt i att på den tiden var det kämpigt och det fanns inte så mycket pengar kvar efter alla måsten var betalda.
Men här tar det slut i samsynen.
Den bild du beskriver av Sverige, där marginalerna minskat för att leva ett gott liv och en nedmontering av viktiga samhällsinstitutioner den senaste 30 åren är något som får stå för dig. Vad jag vet har Sverige gjort en utvecklingsresa som heter duga. Ta bara jämställdheten som exempel. I dag har kvinnors löner börjat närma sig männens, fler kvinnor än män studerar på universitet och högskola. Man pratar dessutom om delat föräldraansvar och det är helt OK för män att vabba.
Det kommer mera.
Ser man till digitaliseringen så har den gjort att man inte behöver köra lika mycket bil för att göra ärenden. Man deklarerar, gör bankärenden, och till och med träffar doktorn på nätet. Möjligheter är stora.
I stort sett har de flesta i Sverige fått det bättre – inte sämre.
Att i dag säga att bensinpriserna är så höga att det handlar om överlevnad är därför verkligen att ta i. Är man i överlevnadsstadiet har man sedan länge slutat att fundera på bensinpriset.
Jag föreslår att i stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett uppror som till exempel vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor. Eller ett uppror som vill sänka fordonsskatten för det som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra.
Tack för din replik.
Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.
På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!
Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.
Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.
”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.
Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.
Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.
Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.
Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.
Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Om vi ska slippa slungas från den ena krisen till den andra behövs ett stabilt samhälle, skriver Kajsa Borgnäs.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Starta gärna ett uppror för att slopa trafikförsäkringsskatten, ett realistiskt mål!
Kenneth Bergqvist!
Du skriver att i stort sett så har dom flesta fått det bättre. Dom äldre och sjuka har tamefan inte fått det bättre. Hur kunde du glömma dessa människor?
Den kanadensiska modellen med beskattning av de ”rika” i städerna som i onödan kör bil för att betala tillbaks till dom ”fattiga” på landet är en bra modell, utan att tumma på de nödvändiga skatterna. Fossilbränslen måste bort, men inte på bekostnad av att vi som bor på landet ska sota för att dom andra med sina 1/2 miljon-SUV:ar ska kunna lyx-köra fram och tillbaks till jobbet för att bara glänsa. Vi behöver vår bil, här går inga bussar, affärerna är långt bort, politikerna också… Kolla upp den kanadensiska modellen! Dom har kommit på nåt bra där borta. Rättvist och bra!
Kenneth.
Du får starta ett uppror då, eller är det mkt prat och ingen verkstad?
Jag vill också ha billigare drivmedel. Men jag stannar upp och tänker lite och kommer fram till att är det inte egentligen så att vi har mer som kostar i dag gentemot ”förr”? Som tar pengar från oss. Vi tjänar bättre, bilarna drar hälften av vad de gjorde för x antal år sedan, vi har fler bilar i familjerna, mopeder, mc, n, fyrhjulingar etc etc. Är det verkligen så att många inte har råd att åka till jobbet i slutet av månaden pga höga drivmedelspriser? Eller är det så att de prioriterat/prioriterar fel eller lever lite över sina tillgångar? Jag är inte välavlönad, bor utanför stan, villa, tre bilar, en mc, men har definitivt inte problem med att drivmedlet är för dyrt för att ta mig till jobbet eller affären, utan det är annan åkning och lyx som isåfall påverkar mig mera. Men som sagt, vi prioriterar ju alla olika, men ibland är det andra utgifter som gör att soppapengarna tagit slut.