Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

21 maj, 2019

Skrivet av

REPLIK ”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

Om skribenten:

Kennet Bergqvist bor i Umeå och jobbar på industriföretaget Indexator Rotator Systems AB.

Utlandsveteran som tjänstgjort i Bosnien och Kosovo. Är också ultralöpare, äventyrare och fackligt förtroendevald.

Läs tidigare inlägg i debatten:

Carl Hällströmer ”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

Kennet Bergqvist: ”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Inleder detta svar på din replik Carl med min slutsats och övertygelse. Om bensinupproret handlar om överlevnad, vilket du påstår, då känner jag mig ännu säkrare i att det handlar om ett äkta lyxuppror.

Utifrån din beskrivning av din uppväxt så har vi förmodligen många likheter. Vi tillhör de som fortfarande vet vad ett kassettband är och minns när man ringde Fröken Ur när man skulle ställa om klockan. Du nämner att jag skrivit att det var enklare förr, vilket jag inte skrivit. Jag skrev däremot att livet var ganska okomplicerat, vilket du bekräftar genom att säga att vi levde i en skyddad värld. Där är vi förmodligen rätt överens.

När jag läser din berättelse om din mor så känner jag igen mig utifrån den bild jag hade när jag var liten. Du har ju helt rätt i att på den tiden var det kämpigt och det fanns inte så mycket pengar kvar efter alla måsten var betalda.

Men här tar det slut i samsynen.

Den bild du beskriver av Sverige, där marginalerna minskat för att leva ett gott liv och en nedmontering av viktiga samhällsinstitutioner den senaste 30 åren är något som får stå för dig. Vad jag vet har Sverige gjort en utvecklingsresa som heter duga. Ta bara jämställdheten som exempel. I dag har kvinnors löner börjat närma sig männens, fler kvinnor än män studerar på universitet och högskola. Man pratar dessutom om delat föräldraansvar och det är helt OK för män att vabba.

Det kommer mera.

Ser man till digitaliseringen så har den gjort att man inte behöver köra lika mycket bil för att göra ärenden. Man deklarerar, gör bankärenden, och till och med träffar doktorn på nätet. Möjligheter är stora.

I stort sett har de flesta i Sverige fått det bättre – inte sämre.

Att i dag säga att bensinpriserna är så höga att det handlar om överlevnad är därför verkligen att ta i. Är man i överlevnadsstadiet har man sedan länge slutat att fundera på bensinpriset.

Jag föreslår att i stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett uppror som till exempel vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor. Eller ett uppror som vill sänka fordonsskatten för det som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra.

Tack för din replik.

5 kommentarer till “Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i

  • Starta gärna ett uppror för att slopa trafikförsäkringsskatten, ett realistiskt mål!

  • Kenneth Bergqvist!
    Du skriver att i stort sett så har dom flesta fått det bättre. Dom äldre och sjuka har tamefan inte fått det bättre. Hur kunde du glömma dessa människor?

  • Den kanadensiska modellen med beskattning av de ”rika” i städerna som i onödan kör bil för att betala tillbaks till dom ”fattiga” på landet är en bra modell, utan att tumma på de nödvändiga skatterna. Fossilbränslen måste bort, men inte på bekostnad av att vi som bor på landet ska sota för att dom andra med sina 1/2 miljon-SUV:ar ska kunna lyx-köra fram och tillbaks till jobbet för att bara glänsa. Vi behöver vår bil, här går inga bussar, affärerna är långt bort, politikerna också… Kolla upp den kanadensiska modellen! Dom har kommit på nåt bra där borta. Rättvist och bra!

  • Jag vill också ha billigare drivmedel. Men jag stannar upp och tänker lite och kommer fram till att är det inte egentligen så att vi har mer som kostar i dag gentemot ”förr”? Som tar pengar från oss. Vi tjänar bättre, bilarna drar hälften av vad de gjorde för x antal år sedan, vi har fler bilar i familjerna, mopeder, mc, n, fyrhjulingar etc etc. Är det verkligen så att många inte har råd att åka till jobbet i slutet av månaden pga höga drivmedelspriser? Eller är det så att de prioriterat/prioriterar fel eller lever lite över sina tillgångar? Jag är inte välavlönad, bor utanför stan, villa, tre bilar, en mc, men har definitivt inte problem med att drivmedlet är för dyrt för att ta mig till jobbet eller affären, utan det är annan åkning och lyx som isåfall påverkar mig mera. Men som sagt, vi prioriterar ju alla olika, men ibland är det andra utgifter som gör att soppapengarna tagit slut.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Du kanske också vill läsa…

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.