Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

21 maj, 2019

Skrivet av

REPLIK ”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

Om skribenten:

Kennet Bergqvist bor i Umeå och jobbar på industriföretaget Indexator Rotator Systems AB.

Utlandsveteran som tjänstgjort i Bosnien och Kosovo. Är också ultralöpare, äventyrare och fackligt förtroendevald.

Läs tidigare inlägg i debatten:

Carl Hällströmer ”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

Kennet Bergqvist: ”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Inleder detta svar på din replik Carl med min slutsats och övertygelse. Om bensinupproret handlar om överlevnad, vilket du påstår, då känner jag mig ännu säkrare i att det handlar om ett äkta lyxuppror.

Utifrån din beskrivning av din uppväxt så har vi förmodligen många likheter. Vi tillhör de som fortfarande vet vad ett kassettband är och minns när man ringde Fröken Ur när man skulle ställa om klockan. Du nämner att jag skrivit att det var enklare förr, vilket jag inte skrivit. Jag skrev däremot att livet var ganska okomplicerat, vilket du bekräftar genom att säga att vi levde i en skyddad värld. Där är vi förmodligen rätt överens.

När jag läser din berättelse om din mor så känner jag igen mig utifrån den bild jag hade när jag var liten. Du har ju helt rätt i att på den tiden var det kämpigt och det fanns inte så mycket pengar kvar efter alla måsten var betalda.

Men här tar det slut i samsynen.

Den bild du beskriver av Sverige, där marginalerna minskat för att leva ett gott liv och en nedmontering av viktiga samhällsinstitutioner den senaste 30 åren är något som får stå för dig. Vad jag vet har Sverige gjort en utvecklingsresa som heter duga. Ta bara jämställdheten som exempel. I dag har kvinnors löner börjat närma sig männens, fler kvinnor än män studerar på universitet och högskola. Man pratar dessutom om delat föräldraansvar och det är helt OK för män att vabba.

Det kommer mera.

Ser man till digitaliseringen så har den gjort att man inte behöver köra lika mycket bil för att göra ärenden. Man deklarerar, gör bankärenden, och till och med träffar doktorn på nätet. Möjligheter är stora.

I stort sett har de flesta i Sverige fått det bättre – inte sämre.

Att i dag säga att bensinpriserna är så höga att det handlar om överlevnad är därför verkligen att ta i. Är man i överlevnadsstadiet har man sedan länge slutat att fundera på bensinpriset.

Jag föreslår att i stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett uppror som till exempel vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor. Eller ett uppror som vill sänka fordonsskatten för det som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra.

Tack för din replik.

5 kommentarer till “Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i

  • Starta gärna ett uppror för att slopa trafikförsäkringsskatten, ett realistiskt mål!

  • Kenneth Bergqvist!
    Du skriver att i stort sett så har dom flesta fått det bättre. Dom äldre och sjuka har tamefan inte fått det bättre. Hur kunde du glömma dessa människor?

  • Den kanadensiska modellen med beskattning av de ”rika” i städerna som i onödan kör bil för att betala tillbaks till dom ”fattiga” på landet är en bra modell, utan att tumma på de nödvändiga skatterna. Fossilbränslen måste bort, men inte på bekostnad av att vi som bor på landet ska sota för att dom andra med sina 1/2 miljon-SUV:ar ska kunna lyx-köra fram och tillbaks till jobbet för att bara glänsa. Vi behöver vår bil, här går inga bussar, affärerna är långt bort, politikerna också… Kolla upp den kanadensiska modellen! Dom har kommit på nåt bra där borta. Rättvist och bra!

  • Jag vill också ha billigare drivmedel. Men jag stannar upp och tänker lite och kommer fram till att är det inte egentligen så att vi har mer som kostar i dag gentemot ”förr”? Som tar pengar från oss. Vi tjänar bättre, bilarna drar hälften av vad de gjorde för x antal år sedan, vi har fler bilar i familjerna, mopeder, mc, n, fyrhjulingar etc etc. Är det verkligen så att många inte har råd att åka till jobbet i slutet av månaden pga höga drivmedelspriser? Eller är det så att de prioriterat/prioriterar fel eller lever lite över sina tillgångar? Jag är inte välavlönad, bor utanför stan, villa, tre bilar, en mc, men har definitivt inte problem med att drivmedlet är för dyrt för att ta mig till jobbet eller affären, utan det är annan åkning och lyx som isåfall påverkar mig mera. Men som sagt, vi prioriterar ju alla olika, men ibland är det andra utgifter som gör att soppapengarna tagit slut.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Dags att agera, närings­ministern

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

S: Samhall ska producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas – men vi måste utreda att det är rätt personer som anvisas dit.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

Du kanske också vill läsa…

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.