Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

21 maj, 2019

Skrivet av

REPLIK ”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

Om skribenten:

Kennet Bergqvist bor i Umeå och jobbar på industriföretaget Indexator Rotator Systems AB.

Utlandsveteran som tjänstgjort i Bosnien och Kosovo. Är också ultralöpare, äventyrare och fackligt förtroendevald.

Läs tidigare inlägg i debatten:

Carl Hällströmer ”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

Kennet Bergqvist: ”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Inleder detta svar på din replik Carl med min slutsats och övertygelse. Om bensinupproret handlar om överlevnad, vilket du påstår, då känner jag mig ännu säkrare i att det handlar om ett äkta lyxuppror.

Utifrån din beskrivning av din uppväxt så har vi förmodligen många likheter. Vi tillhör de som fortfarande vet vad ett kassettband är och minns när man ringde Fröken Ur när man skulle ställa om klockan. Du nämner att jag skrivit att det var enklare förr, vilket jag inte skrivit. Jag skrev däremot att livet var ganska okomplicerat, vilket du bekräftar genom att säga att vi levde i en skyddad värld. Där är vi förmodligen rätt överens.

När jag läser din berättelse om din mor så känner jag igen mig utifrån den bild jag hade när jag var liten. Du har ju helt rätt i att på den tiden var det kämpigt och det fanns inte så mycket pengar kvar efter alla måsten var betalda.

Men här tar det slut i samsynen.

Den bild du beskriver av Sverige, där marginalerna minskat för att leva ett gott liv och en nedmontering av viktiga samhällsinstitutioner den senaste 30 åren är något som får stå för dig. Vad jag vet har Sverige gjort en utvecklingsresa som heter duga. Ta bara jämställdheten som exempel. I dag har kvinnors löner börjat närma sig männens, fler kvinnor än män studerar på universitet och högskola. Man pratar dessutom om delat föräldraansvar och det är helt OK för män att vabba.

Det kommer mera.

Ser man till digitaliseringen så har den gjort att man inte behöver köra lika mycket bil för att göra ärenden. Man deklarerar, gör bankärenden, och till och med träffar doktorn på nätet. Möjligheter är stora.

I stort sett har de flesta i Sverige fått det bättre – inte sämre.

Att i dag säga att bensinpriserna är så höga att det handlar om överlevnad är därför verkligen att ta i. Är man i överlevnadsstadiet har man sedan länge slutat att fundera på bensinpriset.

Jag föreslår att i stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett uppror som till exempel vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor. Eller ett uppror som vill sänka fordonsskatten för det som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra.

Tack för din replik.

5 kommentarer till “Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i

  • Starta gärna ett uppror för att slopa trafikförsäkringsskatten, ett realistiskt mål!

  • Kenneth Bergqvist!
    Du skriver att i stort sett så har dom flesta fått det bättre. Dom äldre och sjuka har tamefan inte fått det bättre. Hur kunde du glömma dessa människor?

  • Den kanadensiska modellen med beskattning av de ”rika” i städerna som i onödan kör bil för att betala tillbaks till dom ”fattiga” på landet är en bra modell, utan att tumma på de nödvändiga skatterna. Fossilbränslen måste bort, men inte på bekostnad av att vi som bor på landet ska sota för att dom andra med sina 1/2 miljon-SUV:ar ska kunna lyx-köra fram och tillbaks till jobbet för att bara glänsa. Vi behöver vår bil, här går inga bussar, affärerna är långt bort, politikerna också… Kolla upp den kanadensiska modellen! Dom har kommit på nåt bra där borta. Rättvist och bra!

  • Jag vill också ha billigare drivmedel. Men jag stannar upp och tänker lite och kommer fram till att är det inte egentligen så att vi har mer som kostar i dag gentemot ”förr”? Som tar pengar från oss. Vi tjänar bättre, bilarna drar hälften av vad de gjorde för x antal år sedan, vi har fler bilar i familjerna, mopeder, mc, n, fyrhjulingar etc etc. Är det verkligen så att många inte har råd att åka till jobbet i slutet av månaden pga höga drivmedelspriser? Eller är det så att de prioriterat/prioriterar fel eller lever lite över sina tillgångar? Jag är inte välavlönad, bor utanför stan, villa, tre bilar, en mc, men har definitivt inte problem med att drivmedlet är för dyrt för att ta mig till jobbet eller affären, utan det är annan åkning och lyx som isåfall påverkar mig mera. Men som sagt, vi prioriterar ju alla olika, men ibland är det andra utgifter som gör att soppapengarna tagit slut.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Varje samtal kan vara det sista

Varje samtal kan vara det sista

Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

Marcus Raihle: Är det inte själva politiken som är det riktiga problemet?

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

På vilket sätt är vi mer skyddade av det här, Marie Nilsson?

På vilket sätt är vi mer skyddade av det här, Marie Nilsson?

Det kan stå tillsvidareanställning på pappret men i praktiken blir vi alla inte mer än visstidsanställda, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Du kanske också vill läsa…

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

Ta nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.