Att måla är som att kratta löv
Livet är en konst men konsten har ett eget liv. Just nu vill jag bara måla, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.
Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
21 maj, 2019
Skrivet av Kennet Bergqvist
REPLIK ”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.
Kennet Bergqvist bor i Umeå och jobbar på industriföretaget Indexator Rotator Systems AB.
Utlandsveteran som tjänstgjort i Bosnien och Kosovo. Är också ultralöpare, äventyrare och fackligt förtroendevald.
Carl Hällströmer ”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”
Kennet Bergqvist: ”Bensinupproret är ett lyxuppror”
Inleder detta svar på din replik Carl med min slutsats och övertygelse. Om bensinupproret handlar om överlevnad, vilket du påstår, då känner jag mig ännu säkrare i att det handlar om ett äkta lyxuppror.
Utifrån din beskrivning av din uppväxt så har vi förmodligen många likheter. Vi tillhör de som fortfarande vet vad ett kassettband är och minns när man ringde Fröken Ur när man skulle ställa om klockan. Du nämner att jag skrivit att det var enklare förr, vilket jag inte skrivit. Jag skrev däremot att livet var ganska okomplicerat, vilket du bekräftar genom att säga att vi levde i en skyddad värld. Där är vi förmodligen rätt överens.
När jag läser din berättelse om din mor så känner jag igen mig utifrån den bild jag hade när jag var liten. Du har ju helt rätt i att på den tiden var det kämpigt och det fanns inte så mycket pengar kvar efter alla måsten var betalda.
Men här tar det slut i samsynen.
Den bild du beskriver av Sverige, där marginalerna minskat för att leva ett gott liv och en nedmontering av viktiga samhällsinstitutioner den senaste 30 åren är något som får stå för dig. Vad jag vet har Sverige gjort en utvecklingsresa som heter duga. Ta bara jämställdheten som exempel. I dag har kvinnors löner börjat närma sig männens, fler kvinnor än män studerar på universitet och högskola. Man pratar dessutom om delat föräldraansvar och det är helt OK för män att vabba.
Det kommer mera.
Ser man till digitaliseringen så har den gjort att man inte behöver köra lika mycket bil för att göra ärenden. Man deklarerar, gör bankärenden, och till och med träffar doktorn på nätet. Möjligheter är stora.
I stort sett har de flesta i Sverige fått det bättre – inte sämre.
Att i dag säga att bensinpriserna är så höga att det handlar om överlevnad är därför verkligen att ta i. Är man i överlevnadsstadiet har man sedan länge slutat att fundera på bensinpriset.
Jag föreslår att i stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett uppror som till exempel vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor. Eller ett uppror som vill sänka fordonsskatten för det som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra.
Tack för din replik.
Starta gärna ett uppror för att slopa trafikförsäkringsskatten, ett realistiskt mål!
Kenneth Bergqvist!
Du skriver att i stort sett så har dom flesta fått det bättre. Dom äldre och sjuka har tamefan inte fått det bättre. Hur kunde du glömma dessa människor?
Den kanadensiska modellen med beskattning av de ”rika” i städerna som i onödan kör bil för att betala tillbaks till dom ”fattiga” på landet är en bra modell, utan att tumma på de nödvändiga skatterna. Fossilbränslen måste bort, men inte på bekostnad av att vi som bor på landet ska sota för att dom andra med sina 1/2 miljon-SUV:ar ska kunna lyx-köra fram och tillbaks till jobbet för att bara glänsa. Vi behöver vår bil, här går inga bussar, affärerna är långt bort, politikerna också… Kolla upp den kanadensiska modellen! Dom har kommit på nåt bra där borta. Rättvist och bra!
Kenneth.
Du får starta ett uppror då, eller är det mkt prat och ingen verkstad?
Jag vill också ha billigare drivmedel. Men jag stannar upp och tänker lite och kommer fram till att är det inte egentligen så att vi har mer som kostar i dag gentemot ”förr”? Som tar pengar från oss. Vi tjänar bättre, bilarna drar hälften av vad de gjorde för x antal år sedan, vi har fler bilar i familjerna, mopeder, mc, n, fyrhjulingar etc etc. Är det verkligen så att många inte har råd att åka till jobbet i slutet av månaden pga höga drivmedelspriser? Eller är det så att de prioriterat/prioriterar fel eller lever lite över sina tillgångar? Jag är inte välavlönad, bor utanför stan, villa, tre bilar, en mc, men har definitivt inte problem med att drivmedlet är för dyrt för att ta mig till jobbet eller affären, utan det är annan åkning och lyx som isåfall påverkar mig mera. Men som sagt, vi prioriterar ju alla olika, men ibland är det andra utgifter som gör att soppapengarna tagit slut.