Hela staden pratar om metylenklorid.

Namnet på Eskilstunas läppar är Senior Materials – och Viktor Frisk. Den gamla Eskilstunabon har gett sig in i debatten och kräver ett nej till utsläppen.

Det har blåst vind i seglen för motståndet.

– Det krävs att väldigt många säger ifrån, säger han.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

Under onsdagseftermiddagen har Irene Karlbom Häll packat de sedvanliga råttmaskerna i en pappkasse. Hon är påväg till Senior Material – klockan 16 håller föreningen SSUAM demonstration.

Flera gånger har hon stått nästan ensam på barrikaderna, men i dag tror hon att många kan dyka upp. Den senaste veckan har Senior Material varit omtalat både på nyheterna och i sociala medier.

– Vi har ju kämpat ihjäl oss för att få riksmedia att skriva om detta. Det har varit ganska trögt, men nu är de ju plötsligt här hela högen, säger hon.

Dessutom har flera kända profiler delat föreningens namninsamling som kräver att kommunledningen agerar mot Senior. Plötsligt begär över 130 000 personer ett stopp på utsläppen. För en vecka sedan var de 50 000.

En av dem är influeraren Viktor Frisk. Han kommer själv från Eskilstuna och har familj här. När hans syster berättade för honom om hotet i hemstaden blev hennes oro hans egen. Han publicerade flera inlägg som nått nästan tre miljoner.

– Jag gör ju allt för familjen. Och när man börjar sätta sig in i detta förstår man hur farligt det kan vara. För min systers barn som kommer växa upp där, och för kommande generationer, säger han.

”Får inte bli verklighet”

Dessutom vädjar Viktor Frisk personligen till både statsminister Ulf Kristersson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

“1 280 ton av ett ämne som varit förbjudet sedan 1996 får inte bli verklighet – människors hälsa och miljön måste gå först.”, skriver han till statsministern i ett meddelande på Instagram.

Han har inte fått svar.

– Det kommer jag säkert inte få heller. Men alla sätt att väcka reaktion är bra, säger Viktor Frisk.

– Det behövs att väldigt många säger ifrån.

”Ren luft till alla – nu!”

Medieuppmärksamheten har gett effekt – utanför Senior står en rekordstor folkmassa. Människor strömmar in mot fabriksgrindarna, på samma väg som metylenkloriden väntas komma. Många har tagit med sina barn.

Teddy Moberg, 9, viftar med budskapet: “Bu för Senior, bort med gifterna”. Han har koll på metylenklorid.

– Man vet att det här ämnet är farligt, säger han.

Att så många är här gör honom upprymd.

– Tänk om vi störtade in här, 500 stycken! Vad rädda de skulle bli, säger han med ett leende.

Mamma Zarah Öberg ger honom en menande blick. Någon sådan aktion kommer inte på fråga. På sin höjd vågar sig demonstranterna ner från trottoarkanten och ut på gatan, trots att tillståndet för sammankomsten inte gäller där.

– Ren luft till alla nu! Stoppa skadliga utsläpp! ljudar en megafon, och folkmassan svarar med samma ord.

Växelramsan studsar mot Seniors fasad, men i fönstren är det släckt. Förutom demonstranterna är området tomt.

När solen sjunker bakom fabrikstaket pustar organisatören Monika Olsson ut.

– Det är alltid nervöst att arrangera något sådant här. Att allt ska fungera, att det inte händer något konstigt, säger hon.

Att så många dykt upp både förvånar och glädjer.

– Sist vi protesterade var vi 40 personer, nu sökte jag tillstånd för 50. Nu börjar vi närma oss 500 här. Det är överväldigande att Eskilstuna ställer upp på det här sättet.

I utkanten av folkmassan går en bil på tomgång, med dörrarna öppna. Ur den väller musik, och runt står flera familjer. Esmeralda Papadopoulos står vid motorhuven, hennes blick är vänd mot fabriken. Esmeralda förklarar att familjerna ber.

– Till Herren där uppe, säger hon.

Blanka ögon avslöjar att detta är på allvar. Hon tänker flytta om Senior startar.

– Vi har sagt upp vår lägenhet. Så långt har det gått. Men vi hoppas att det kanske ändras, säger hon.

Esmeraldas dotter kramar hennes ben. Att prata om metylenklorid med en fyraåring är svårt.

– Hon säger att man kan bli sjuk. En fyraåring ska inte förstå sådant. Hon hör ju oss prata, men barn ska inte förstå sådant. Inte när dom är så små, säger Esmeralda och fortsätter:

– Hon säger ”det är bra att vi flyttar mamma, då blir vi inte sjuka”. Det känns bara hemskt.