Trasig truck förstörde Thereses rygg: ”Borde varit mer förbannad”

Therese Eriksson älskar att köra truck, men det kommer hon aldrig mer göra. Hon är en av tusentals svenskar som skadat kroppen i en truckolycka på jobbet.

I dag lever hon med konstant smärta i ryggen.

– Kommer jag ens kunna bära mina barnbarn? Det vet jag inte. Det tror jag inte.

Therese Eriksson, 52, sitter på sin kontorsstol i ett sparsamt inrett kontor i en barack på Aspa Bruk, strax utanför Askersund. Utanför hennes fönster passerar lastbilar och klämtruckar. Och bortom dem skymtar lagret där pappersmassaarken tornar mot plåttaket. Allt som var Therese Erikssons gamla jobb.

Hon minns precis var olyckan hände. Utanför fack nummer åtta lastade hon massabalarna på den väntande lastbilen. Asfalten var dålig och gropig, och truckens säte så slitet att metallställningen inuti stack igenom. Therese säger att hon hade påtalat det trasiga sätet flera gånger, men att det inte togs på allvar. I stället hade sätet lagats med skumgummi.

– Man sitter ju och försöker spänna sig och tänker att jag inte ska träffa den där grejen som är trasig.

Men så träffade hjulen plötsligt en vall i den ojämna asfalten. Trucken krängde till kraftigt och Therese smällde ryggen mot stolen.

– Så slog det till i ryggen och jag kände direkt: det här var inte så bra.

Ryggen blev svullen och värkte, men Therese försökte jobba vidare.

– Man är ju envis. Det har alltid varit dåligt med personal, så man försöker ju.

Efter två dagar stod hon inte ut längre och gick till företagshälsovården. Där fick hon antiinflammatoriska läkemedel och skulle avvakta tills smärtan gick ner.

– Men det har inte blivit bättre, säger hon.

”En skada som jag aldrig kommer att bli fri från”

I dag, fyra år efter olyckan, är det tydligt att smärtan blev permanent – efter skadan har Therese konstant värk i ryggen. Hon har svårt att sova, att sitta still länge och att gå längre sträckor. Hon äter smärtstillande dagligen. Utan dem blir det för svårt.

– I dag har jag en skada som jag aldrig kommer att bli fri från.

Två gånger har hon rest till en privat specialistklinik i Umeå för att bränna sönder de nerver som klagar i hennes rygg. Ett sätt att ”lura hjärnan”, säger hon. Besöken kostar 16 000 kronor. Dyrt, men värt det, säger Therese. Det är tack vare den vården som hon kan jobba över huvud taget i dag.

Behandlingen görs med en stor nål som sticks in i ryggen. Sedan bränns nervbanorna sönder.

– Jag bet sönder två tänder första gången, säger hon.

I dag jobbar Therese med orderhantering på den administrativa sidan av bruket, bakom ett skrivbord i stället för en ratt. Ryggen klagar alltjämt, då och då behöver hon ställa sig upp och gå lite grann.

Hon trivs med det nya jobbet, men saknar samtidigt det gamla. Tempot och det sociala. Jargonen med kollegan Christer.

– Han kan fylla en lastbil på fyra minuter, säger hon.

Själv klarade hon det på sex.

– Det känns som att man har tappat lite av sitt element, säger hon.

I dag tänker hon tillbaka på dagarna före olyckan med en viss ånger. Över att hon fortsatte köra trots det trasiga sätet.

– Jag tänker att jag borde ha varit mer förbannad. Att jag inte gick hem den dagen. Att man inte bara sa: Nu kommer inte jag mer förrän det här är fixat.

Hon kommer aldrig kunna köra truck igen, säger hon. Men hon hoppas att hennes erfarenhet kan fungera som varning åt de andra förarna på bruket.

– Jag har sagt till många av dem som kör här: Var rädda om er, för det är ingen som tackar en. När man väl har en skada är det svårt att komma ifrån den.

Hon tänker även på vad skadan kommer att innebära framöver. Hon berättar om ett bonusbarnbarn som hon inte klarar att bära längre. Hennes egna barn börjar komma upp i åldern då barnbarn kan bli aktuella. Kommer hon kunna bära dem?

– Det vet jag inte. Det tror jag inte.

Arbetsmiljöverket: Sätet väldigt viktigt

Enligt Arbetsmiljöverket är trucken den maskintyp som är inblandad i flest arbetsplatsolyckor i Sverige. Ett vanligt problem är just slitage på maskinerna. Om exempelvis sätet inte fungerar som det ska kan det få betydelse både för körställningen och för kroppens utsatthet för stötar under arbetsdagen, säger Ola Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

– Sätet har ju dels en ergonomisk aspekt som är väldigt viktig. Men också när det gäller vibrationer. Man tar lite för lätt på det där, säger han.

För att förebygga skador behöver arbetsgivare löpande bedöma riskerna med truckarna, se till att de underhålls och kontrollera att utrustningen är lämplig för arbetet. Många risker kan byggas bort – och det är upp till arbetsgivaren att göra det, säger Ola Hansson.

– Vi människor kommer alltid göra fel, men det gäller att begränsa sannolikheten för det och också konsekvenserna.

Aspa Bruks platschef Michael Berggren vill inte kommentera Therese Erikssons olycka, men skriver i ett sms att bruket arbetat ”strukturerat och fokuserat med hälsa och säkerhet sedan länge”. Företaget har även bytt ut trucken som Therese skadade sig i mot nyare truckar.

Edvin Bergh