I Ljungaverk hyr 21 thailändska skogsarbetare en villa med sju sovrum. Till ockerpris. Tillsammans betalar de 63 000 kronor i månaden. Och de är inte ensamma. DA kan i en granskning visa att 52 procent av skogsföretagen tar oskäliga hyror av migrantarbetare. Samtidigt blundar Migrationsverket.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

I samhället Ljungaverk, en timme väster om Sundsvall, bor 21 thailändska migrantarbetare. Alla är säsongsanställda som röjare och planterare av skogsentreprenören Ljungan Skogsvård AB. De har en grundlön strax under 25 000 kronor i månaden, vilket är kollektivavtalets lägsta nivå, enligt dokument från Migrationsverket. 

Dessutom drar arbetsgivaren av 3 000 kronor i hyreskostnader per person varje månad. 

De 21 thailändska skogsarbetarna betalar 63 000 kronor i månaden i hyra för tegelvillan i Ljungaverk. Det är 41 procent för mycket enligt Migrationsverkets sätt att räkna.

Över hälften av alla skogsentreprenörer som Dagens Arbete granskat tar oskäliga hyror av sina migrantarbetare.

I varje rum i villan i Ljungaverk som DA tittar in i bor mellan två och fyra personer. Totalt finns sju sovrum i huset.

39-åriga Apisit Buanak kom till Sverige i maj. Han ska arbeta som röjare oktober ut. Hemma i Thailand väntar ett arbete som budbilsförare.

– Jag måste ta hand om mina barn. I Thailand behöver jag jobba tre till fyra månader för att få lika mycket som jag får på en månad här, säger han. 

I korridoren på bottenplanet visar Apisit Buanak sitt sovrum. Han delar våningssäng med en arbetskamrat. För att komma dit behöver han först passera ett annat sovrum. Badrummet delar de.

Jag tycker det är värt det eftersom vi har allt. Kök, tvättstuga, alla vitvaror och sådant.

– Gå inte in där, säger Apisit Buanak och syftar på en dörr vid ingången, som saknar handtag.

Inifrån hörs ett svagt ljud från en duschstråle. Någon minut senare kommer en man ut i bar överkropp med en handduk virad runt midjan. Han fortsätter in till Apisits rum.

Bristande villkor och risk för utnyttjande

Inför årets säsong avslog Migrationsverket tusentals ansökningar om arbetstillstånd för bärplockare, främst från Thailand. Orsaken var bristande arbetsvillkor och risk för utnyttjande. Myndigheten ansåg också att bärplockarna fick betala alldeles för mycket för boende till sina arbetsgivare, vilket enligt GS-facket i praktiken är ett sätt att trycka ner lönerna. 

Fallet överklagades. Men Migrationsdomstolen gav myndigheten rätt i en dom som kom den 19 juni i år. Domstolen slog fast att ett hyresavdrag inte bör vara högre än hyran för en liknande hyresbostad i närområdet. Detta enligt utlänningslagen.

I kollektivavtalet finns liknande regler inskrivna. Hyresgästföreningen menar dessutom att hyran bör vara ännu lägre om man delar rum, vilket sker i 70 procent av boendena i DA:s granskning.

De 21 thailändarna DA träffat är inte ensamma om att betala för mycket för sin bostad. Dagens Arbete har kartlagt lön och boendekostnader för migrantarbetare som arbetar i skogen och kommer  från länder utanför EU.

Drygt hälften tar ut för höga hyror

Av de 37 företag som ansökt om arbetstillstånd har DA fått uppgifter om hyreskostnader för 21 företag som tagit hit migrantarbetare. Drygt hälften av dem – 52 procent – tar ut högre eller betydligt högre hyror än vad som är skäligt enligt myndigheten.

Trots det har Migrationsverket godkänt företagens ansökningar om arbetstillstånd – i strid med utlänningslagen.

Själv tar Apisit Buanak hyreskostnaden med ro. 

– Jag tycker det är värt det eftersom vi har allt. Kök, tvättstuga, alla vitvaror och sådant. Så det tycker jag är värt, säger han.

En stor säck med ris står lutad mot en vägg.

– Den rissäcken är från Thailand. Den där också, säger han och pekar på en uppbruten kartong full av olika genomskinliga plastpåsar.

I påsarna ligger det torkad svamp, chili och frön. Bakom skynket i fönstret, står en citrusdoftande växt med långa smala gröna blad som skjutit upp från jorden i en avsågad mjölkkartong. Citrongräs, det är vad fröna blir när de växt till sig.

Det är dags att laga mat. Runt köksbordet sitter några och meckar med en riskokare som gått sönder. Apisit Buanak tar en burk lättöl i ena handen och slår sig ned med de andra vid bordet.

”Anställda är fria att hitta annat boende”

Huset ägs av Hakala Skogsskötsel AB som är moderbolag till Ljungan Skogsvård där säsongsarbetarna är anställda. Hakala hyr ut boendet för 15 000 kronor i månaden plus moms till Ljungan Skogsvård. 

Ljungan Skogsvård har själv angett till Migrationsverket att det ska bo 21 säsongsarbetarna på adressen. Men företagets vd Dorin Lazea säger att fler är registrerade på adressen än som ska bo där. Var de bor bestäms senare, när jobben från skogsbolagen fastställts.

– Det får vi reda på först i januari, februari. Just nu bor det elva personer från Thailand på adressen. De andra har flyttat vidare, säger han.

Vi lägger stora summor på boende för killarna.

Han bekräftar att det bodde 21 personer i huset när DA var på besök. Men att en del hade flyttats dit på grund av en vattenskada i två andra lägenheter som han hyrde.

– Det var bara två veckor som alla bodde i huset i Ljungaverk. Sedan ordnade jag ett nytt boende till dem, säger han.

Dorin Lazea säger att hans anställda är fria att hitta eget boende om de vill. Hyreskostnaden på 3 000 kronor i månaden per person tycker han inte är hög. Enligt honom är de olika boendena han hyr åt arbetarna under säsongen oftast dyrare.

– Det är de höga priserna för boenden som styr summan de ska betala, inte vi, säger han.

Är hyreskostnaderna ett sätt att hålla nere lönerna på?

– Målet har aldrig varit att tjäna pengar på boendekostnaderna. Vi lägger stora summor på boende för killarna, säger Dorin Lazea.

I huset i Ljungaverk börjar det bli kväll. I köket på bottenplan har maten dukats upp på bordet och säsongsarbetarna har börjat äta. På frågan om hur de tycker det är att bo så många killar ihop så ler de och gör tummen upp.

Alla blir tysta medan en äldre tunnhårig man i grå hoodie som heter Rodjanin Thanapongkanon börjar knappa in någonting på sin smartphone. Han räcker över telefonen. Det han har skrivit på thailändska har översatts till svenska.

”Vi delar vår tid.”

Alla nickar instämmande.