Den svenska skogsavverkningen har minskat flera år i rad – och trenden ser ut att fortsätta även i år. Det framgår av Skogsstyrelsens årliga avverkningsprognos. Nivåerna för 2026 ser ut att bli de lägsta på nästan 15 år.
De låga nivåerna förklaras bland annat av förändringar i virkesförsörjningen, det vill säga att industrin får delar av sitt virke från andra håll än från traditionell avverkning. Mer kommer från lager, import och från stormfälld skog. Industrins minskande behov spelar också in, enligt Skogsstyrelsen. Produktionen av sågade trävaror i den svenska skogsindustrin väntas minska med 4,5 procent i år. Samtidigt är prognosen osäkrare än vanligt.
Kolbjörn Kindströmer, ordförande för branschorganisationen Skogsentreprenörerna, sammanfattar läget i den svenska skogen som rörigt.
– Det är bökigt med omvärldsfaktorerna och marknaden här i Sverige är darrig. Därför går volymerna ner. Samtidigt har stormarna Johannes och Dave förändrat flödena och flyttat om resurserna, säger han.
Även Skogsstyrelsen har sett att omhändertagandet av de stormfällda träden förändrat virkesflödena.
I klarspråk innebär det att stormvirket har varit tvunget att tas om hand, och därför har maskiner och arbetare flyttats till de stormdrabbade områdena. Bara i samband med stormen Johannes fälldes runt 11 miljoner skogskubikmeter skog.
Enligt Kolbjörn Kindströmer är det en av förklaringarna till att jobben i skogen hittills inte har påverkats i någon större utsträckning, trots den låga avverkningen. Än finns därför inga direkta skäl till oro för jobben, menar han.
– Just nu så ser vi inte att våra medlemmar påverkas. Vi har ju haft ett underskott på skogsentreprenörer på hela avverkningssidan och med stormarna har man nog vägt upp den här minskande avverkningen litegrann. Så man kanske inte ska vara så väldigt orolig än, säger Kolbjörn Kindströmer.
Men det får inte fortsätta så här, säger han.
– Det är klart att det kommer få konsekvenser om det fortsätter nedåt. Även vi skogsentreprenörer kommer påverkas naturligtvis. Den saken är helt klar. Det syns redan på en del ställen att det är darrigt.
GS-facket: Måste satsa på framtiden
Inte heller GS-facket ser att årets låga avverkningsnivåer har en direkt påverkan på antalet arbetstillfällen. Både avverkningsnivåer och sysselsättning påverkas av en rad olika faktorer, säger GS-fackets ordförande Madelene Engman.
Hon konstaterar att läget i den svenska skogen är komplext – och att det märks av bland medlemmarna.
– Vi har inga egna siffror över avverkningsnivåerna, men följer Skogsstyrelsens statistik löpande. Samtidigt hör vi från våra medlemmar att de i allt större utsträckning behöver avverka klenare virke. I delar av landet har avverkningen under perioder varit högre än tillväxten, vilket innebär att yngre träd behöver tas ut.
Utmaningarna för svenska skogsarbetare är större än avverkningstakten, menar hon:
– Sverige behöver en skogspolitik och ett skogsbestånd som är rustat för en framtid med högre efterfrågan på sågverkstimmer. Länge har forskning och utveckling minskat inom vår bransch. Vi behöver göra tvärtom, satsa på framtiden och samarbeta brett för fler investeringar, jobb och bättre villkor.
