Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Lönetoppen – och botten. De anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

Södrakoncernens bruk i Mönsterås, Mörrum och Värö har under längre tid legat bra till i lönetoppen. Det gäller även 2019.

Men i år är det de lite mindre arbetsplatserna Swedpaper och Waggeryd Cell som kniper första- och andraplatsen.

Pappers ordförande Pontus Georgsson konstaterar att de femton bruken i lönetoppen är desamma som i fjol.

– De byter bara plats med varandra. Men det är alltid lika spännande att se den nya statistiken.

I år fäster han sig särskilt vid att Ahlstrom Munksjö Jönköping tar ett rejält kliv upp från bottenregionen efter ett bra lokalt utfall.

– De gör ett bra fackligt arbete i allmänhet och det här är ett kvitto på detta.

Den lokala ordföranden Daniel Caisan har med andra ord skäl att räta på ryggen.

Det är bra om medlemmarna berättar för varandra vad de tjänar.

Pontus Georgsson, förbundsordförande.

Till vinnarna i löneracet hör också den daggående personalen. I princip de som sköter underhållet, elektriker, mekaniker, svetsare med flera.

Pontus Georgsson ser detta som ett led i företagens behov av att behålla och rekrytera personal.

Bruken är inte de enda inom industrin som konkurrerar om dessa yrkeskompetenser.

– I Munksund fick man lokalt ut ett par procent extra i år som gick till den här gruppen.

– Medlemmarna i Munksund har också i högre utsträckning börjat gå på medlemsmötena och pressat på om högre lön. Vilket de också fått, säger Pontus Georgsson.

I dagsläget har snittet på 30 000 kronor för daggående passerats på inte mindre än 22 bruk.

Toppar gör även här Swedpaper med sina 34 294 kronor. Förklaringen till Swedpapers rejäla löneuppsving är enkel.

Löneligan för pappers- och massabruk

– Vi har ett lokalt lönetillägg för alla och på skift har vi ett generellt tillägg för utfyllnadstiden, kommenterar Pappers Mats Linander.

Det senare är en ersättning för att arbetsgivaren kan lägga ut arbetstiden flexibelt.

– De här två tilläggen har vi inte räknat in tidigare, men gör det i år.

Swedpapers tidigare ”bortglömda” tillägg, fick även Billerud Korsnäs Gävle att erinra sig ett liknande tillägg.

Den lönestatistik som Dagens Arbete publicerar bygger på rundringning och mejlkontakter med alla förbundets avdelningar.

Uppgifterna kommer i varje enskilt fall från avdelningens ordförande – i samarbete med brukens personalavdelningar.

Precis som tidigare år ska de uppgifter som lämnats in handla om fast lön plus tillägg, men utan ob-ersättning och tillfälliga bonusar.

I år tryckte DA på lite extra runt tilläggen, vilket uppenbarligen gav resultat på fler bruk än nyss nämnda.

Men det finns skäl att tro att det finns flera.

– Det vore bra om alla redovisade som man ska. Då får vi en ännu bättre lönestatistik, säger Pontus Georgsson.

– Den här statistiken som DA tar fram är väldigt användbar lokalt. Den ger möjlighet att jämföra löneläget både inom den egna koncernen och geografiskt mellan olika bruk.

Pontus Georgsson tycker att det är bra med en öppen statistik.

– Det är bra om medlemmarna berättar för varandra vad de tjänar. Det blir också ett sätt att avslöja oskäliga löneskillnader.

En intressant iakttagelse i årets statistik är att löneskillnaderna mellan bäst och sämst betalda arbetsplatser ser ut att öka.

Det handlar om dryga tusenlappen på totalsnittet, dagtid och i de olika skiftformerna.

Vad säger Pappers ordförande om detta?

– Vi har använt krontalspåslag i avtalsrörelsen just för att vi inte skulle gå isär. Men det har uppenbarligen inte hjälpt.

Vad kan man annars göra?

– Man måste börja förhandla om löner lokalt på allvar igen. Så är det inte nu.

När Pontus Georgsson intervjuades i fjol tryckte han hårt på att ett enskilt bruks bästa möjlighet att få upp eller förändra sitt löneläge är att byta lönesystem.

Det håller han fast vid.

Men att enskilda bruk hoppar upp och ner i tabellerna beror inte bara på att man bytt system.

Sånt som ändrad skiftgång, äldreavgångar, nyanställda med ingångslöner spelar också in.

Detta märks naturligtvis mest på mindre arbetsplatser, där relativt sett små förändringar kan leda till hopp i statistiken.

Klippans Bruk är ett utmärkt exempel på detta i årets statistik. I negativ bemärkelse.

De rasade från en mittenplacering till sista plats på dagtid, då ett antal äldre med höga löner slutade och yngre anställdes på lägre löner.

Göran Widerberg