Antalet arbetsskadade som får livränta har minskat med 84 procent på 26 år. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.

Men det beror inte på att färre skadar sig på jobbet.

– Det beror på att man har gjort systemet mycket krångligare, säger Annika Nilsson, ombudsman på IF Metall.

Livränta är en statlig försäkring som betalas ut till personer som skadat sig på jobbet. Försäkringen, som DA tidigare granskat, kan ges till den som fått en långvarig arbetsskada och därför måste gå ned i tid, byta jobb eller sluta jobba.

När arbetsskadeförsäkringen infördes 1977 beskrevs den som en hyllning till arbetare. Men nu är försäkringen på utdöende. Sedan tidigt 2000-tal har antalet personer som får livränta sjunkit till bottennivåer.

År 1999 hade 91 000 svenskar livränta. Förra året hade antalet mottagare sjunkit till knappt 15 000. En minskning med 84 procent.

– Det har störtdykt, säger Malin Junestav, analytiker på Försäkringskassan som skrivit en ny rapport om livränta.

Anledningen till minskningen beror framför allt på att färre ansöker om att få livränta, visar rapporten. I början av 2000-talet låg antalet ansökningar på omkring 20 000 per år. I nuläget ansöker omkring 3 000 om livränta årligen.

Varför ansökningarna minskar är det ingen som vet säkert. Klart är dock att reglerna kring livränta blivit hårdare. Försäkringskassan pekar på två viktiga förändringar som troligen påverkat ansökningarna: Kravet på skriftlig ansökan 2003 och indragandet av den tillfälliga sjukersättningen 2008.

Ändringarna höjde tröskeln inom sjukersättningen – vilket i sin tur gav effekter på livräntan. Det blev svårare att få läkare att sjukskriva tillräckligt länge, vilket krävs för att få livräntan beviljad. Samtidigt försvann samordningen hos Försäkringskassan. När handläggarna inte längre var de som initierade ansökningar hamnade mycket av ansvaret i stället på individen.

– Minskningen beror inte på att människor är mindre sjuka, det beror på att man gjort systemet mycket krångligare, säger Annika Nilsson, ombudsman på arbetslivsenheten på IF Metall som arbetat med försäkringsfrågor i 25 år.

Antalet personer med livränta sjunker – Försäkringskassan: ”Bara dykt”

Inte heller Malin Junestav på Försäkringskassan anser att det går att förklara minskningen av ansökningar under 2000-talet med att färre skadar sig eller blir sjuka i arbetet. Även om vissa förbättringar gjorts.

– Man kan säga att sjukpenningen avspeglar ohälsan i en bredare mening i arbetslivet. Och den ligger på en ganska stabil nivå, jämfört med livräntan som bara dykt, säger hon.

Annika Nilsson på IF Metall tycker att Försäkringskassan måste bli bättre på att slussa in arbetsskadade i rätt system. I dag är det upp till den enskilde att ansöka om livränta, vilket är både krångligt och kan ta tid.

– Det är ganska beklämmande att en myndighet som ska vara till hjälp inte har kraften att hjälpa den egna medborgaren att ansöka om det man har rätt till i det svenska samhället. Utan det är den enskilde själv som ska veta om detta krångliga system. Inte nog med att man ska bli frisk, man ska bli expert på sitt eget ärende också, säger hon.

Hon menar att tidigare regeringar är ansvariga för minskningen – och hon pekar ut nedmonteringen av arbetsmiljöforskningen som en viktig händelse. I en offentlig utredning från 2023 som hon varit delaktig i står att tröskeln in till livräntan måste sänkas, och att kunskapen om vad som är en arbetsskada måste höjas.

– Man måste titta på sjukförsäkringen och ingångskraven på arbetsskadeförsäkringen. Sjuka ska få vara sjuka, och är man arbetsskadad och behöver stöd så ska samhället stå för det, säger Annika Nilsson.

När Dagens Arbete granskade livräntan 2025 framgick att personer med livränta fått återkrav på flera hundratusen kronor från Försäkringskassan. Även då pekades det krångliga regelverket ut som en orsak. Läs hela granskningen här.