GS-facket instiftar Trähuspriset – ett pris till den kommun som är bäst på att bygga flerbostadshus i trä. Det första priset tilldelas Knivsta kommun. Vi släpper även en rapport som granskar träbyggandet i alla kommuner. Resultatet visar stora skillnader.
GS-fackets nya rapport visar att 73 kommuner inte byggt en enda lägenhet i trä sedan 1995. Trots att träbyggandet är snabbare, mer hållbart och skapar fler jobb på landsbygden. Hur kan det vara acceptabelt?
År 1995 blev det tillåtet att uppföra trähus som är högre än tre våningar. GS-facket släpper nu en granskning som för första gången analyserar hur Sveriges kommuner använt denna möjlighet.
Vi instiftar också ett pris för att synliggöra vikten av byggandet i trä och för att premiera dem som tar sitt ansvar för ett hållbart byggande. Det första priset tilldelas Knivsta kommun som har byggt flest lägenheter i trä per 1000 invånare under åren 1995–2023: med 40 trälägenheter per 1000 invånare i jämförelse med 187 kommuner som byggt färre än sex trälägenheter per tusen invånare.
Fördelarna med att bygga flerbostadshus i trä är väl kända:
- Snabbare byggprocesser, där träbyggandet kan öka produktiviteten med 30 % och minska byggtiden med 3,3 månader enligt forskning
- Lägre klimatpåverkan, där studier pekar på att träbyggandet kan ge upp till cirka 50 % mindre koldioxidutsläpp.
- Och fler nya jobb, när vi bygger med trä främjar vi den svenska träindustrin med fler jobb på glesbygden i en byggbransch som annars präglas av bland annat utnyttjandet av utländska migrantarbetare
Tre faktorer som vid en första anblick borde vara lockande för de flesta kommuner. Men granskningen visar mycket stora skillnader över landet. Skogsregioner som norra Svealand och södra Norrland sticker ut med störst andel av flerbostadshusen byggs i trä. Medan storstadsregionerna – Stockholm, Göteborg och Malmö – hamnar långt ned på listan med i snitt 2,8 trälägenheter per 1000 invånare.
Det är förvånande om man ser till det skriande behovet av fler bostäder i våra storstadsregioner. Efter den svåraste byggkrisen på trettio år har situationen på bostadsmarknaden förvärrats ytterligare och nu måste byggtakten öka så fort som möjligt. Resultatet krockar också med de ambitioner för klimat som kommunerna säger sig ha.
Föredömen i att bygga i trä återfinns i snabbt växande kommuner som vill ha hög byggtakt eller i kommuner med egen skogs- och träindustri. Norrlandskommunerna Gällivare, Åre och Kiruna samt Svealandskommunerna Håbo, Nynäshamn och Salem är högt upp på listan. Markaryd, Malung-Sälen, Eda och Grästorp, kommuner med befolkningar på 10 000 personer eller färre, har till och med byggt alla sina flerbostadshus i trä. Varenda lägenhet sedan 1995.
73 kommuner har inte byggt en enda lägenhet i trä. Danderyd rankas sist i landet då de inte har byggt en enda lägenhet med trästomme trots ett relativt omfattande bostadsbyggande.
Det finns mycket som kommunerna själva kan göra för att bidra till fler hållbara bostäder. Framför allt kan storstadskommunerna, som bygger mycket flerbostadshus, göra en enorm skillnad. Vi säger inte att alla kommuner är likadana och har samma möjligheter. Tvärtom så vet vi att det inte går att kräva samma sak av Markaryd och Malmö. Men det går att kräva att alla kommuner drar sitt strå till stacken.
Det går också att kräva att tillväxtkommuner och kommuner med klimatambitioner tar sitt ansvar och lever upp till sina löften. Det är nämligen tydligt att kommunala strategier i sig inte räcker. Flera kommuner har antagit träbyggnadsstrategier och ingått klimatsamarbeten utan att träbyggandet ökat nämnvärt. Det som avgör är politisk vilja och aktiv styrning.
När politiker diskuterar energi eller transport är det självklart att ta ställning för materialval, till exempel att kommunen ska köpa in elbilar istället för bensinbilar. Men när det gäller byggandet har många politiker beröringsskräck, trots egna målsättningar gällande klimatpåverkan, sociala villkor och ekonomisk utveckling. GS-facket kräver därför att alla kommuner bör sätta ett aktivt mål om att minst 33 % av alla lägenheter bör byggas i trä senast år 2040 som är nästa milstolpe för EU:s klimatomställning. Redan idag är det nästan femtio kommuner som gör det.
GS-fackets granskning visar att de få politiska beslut som fattats på riksnivå inte har gett någon större effekt. Bygg- och fastighetssektorn står för 20 procent av Sveriges utsläpp och de högt rankade kommunerna visar att en omställning av byggsektorn är möjlig. Men staten kan inte längre luta sig tillbaka.
GS-facket kräver därför tre nationella reformer:
- Gränsvärden för utsläpp vid nybyggnation
- En nationell strategi för byggsektorns omställning
- Ett kompetenslyft för träindustriellt byggande
Ska Sverige klara både bostadsbristen och klimatomställningen måste fler kommuner och regeringen agera. Med mer träbyggande kan vi bygga snabbare, mer hållbart och skapa fler jobb, i hela landet.
Madelene Engman, förbundsordförande GS-facket.
