Industriarbetarnas tidning
Göteborg 2022 Vem ska bestämma i IF Metall och vad ska facket ägna sig åt? Det ska beslutas när förbundet håller kongress i veckan.
På måndagen, den 28 november, inleds IF Metalls femte ordinarie kongress i Göteborg. De 300 ombuden, som valts av medlemmar på arbetsplatser runt om i Sverige, tar plats i Svenska mässan i Göteborg för att under en vecka ta ställning till en stor mängd frågor.
Bland annat ska förbundsstyrelsen inom IF Metall väljas. Här har valberedningen föreslagit sittande styrelse, med förbundsordförande Marie Nilsson i spetsen. Därutöver ska revisorer och ledamöter till olika uppdrag väljas.
En viktig fråga för kongressen att ta ställning till är föreslagna stadgeändringar. Förbundsstyrelsen har bland annat föreslagit att man i stadgarna slår fast att IF Metall är en ”demokratisk och feministisk” organisation som bygger sin verksamhet på uppfattningen om ”människors lika värde”. Vidare ska förtroendevalda inom IF Metall ”dela förbundets grundläggande värderingar och verka i dess anda.”
Den föreslagna stadgeändringen har tolkats i ljuset av de stridigheter som uppstått när aktiva sverigedemokrater valts till förtroendeuppdrag inom IF Metall, vilket bland annat skedde på SSAB i Luleå i våras.
Förbundssekreterare Martin Gunnarsson håller med om att det delvis har med saken att göra.
– Det har med det att göra också förstås, men inte bara det, säger han.
Han nämner även att förtroendevalda fick sluta under #metoo för att de betett sig olämpligt. Enligt Gunnarsson förtydligar stadgeändringen att ett förtroendeuppdrag inte är som en anställning, utan just ett uppdrag.
– Det slutar inte för att man går ut genom portarna, säger han.
Han säger att bestämmelsen handlar om vad man gör, inte om vad man tycker.
– Om de är medlemmar i ett parti har inte vi någon aning om.
Tror du att det kan bli fler ärenden där någon inte kan ha kvar förtroendeuppdrag om detta går igenom?
– Det tror jag inte. Det kan det ju bli av andra anledningar, men jag hoppas inte det.
Kongressen ska även besluta om förbundets principiella styrdokument för den kommande kongressperioden – handlingslinjerna.
I förbundsstyrelsens förslag till övergripande handlingslinjer för perioden fram till nästa kongress 2025 prioriteras särskilt två områden: Förbundet vill teckna fler kollektivavtal och rekrytera fler medlemmar.
Man har bland annat som målsättning att nå en organisationsgrad på 85 procent. I dag ligger den på cirka 80 procent. Förbundet vill också verka för att fler kvinnor och människor med annan etnisk bakgrund blir förtroendevalda för att bättre spegla det omgivande samhället.
Man vill också stärka den fackligt-politiska samverkan med Socialdemokraterna och införa ett mål att minst en procent av de aktiva medlemmarna ska ha politiska uppdrag för partiet i kommun, region eller riksdag år 2027.
Den största delen av tiden i mässhallen kommer ombuden dock få ägna åt att behandla de 338 motionerna som kommit in till kongressen. Det handlar om allt ifrån att driva krav på en sjätte semestervecka och att försöka förhindra arbetsgivares rätt att beordra övertid till hårdare krav på truckutbildning, större klimathänsyn och avskaffande av sommartid.
Förbundet är en demokratisk och feministisk organisation som värnar om ett demokratiskt och jämställt samhällssystem och bygger sin verksamhet på uppfattningen om alla människors lika värde. De värderingar som vägleder förbundets verksamhet är jämlikhet, solidaritet och frihet.
Skrivningarna om feminism och jämställdhet är förslag som ska beslutas på kongressen.
Kongressen är IF Metalls högsta beslutande organ. Den bestämmer bland annat:
Förbundsledning:
Arbetande ledamöter:
Kongressen äger rum på Svenska Mässan i Göteborg.
Den största delen av kongressen går åt till att behandla de 338 motionerna. Här är några exempel:
Avdelningarna i Halland och MittSkåne vill att IF Metall ska genomföra en HBTQ+-certifiering av förbunds- och avdelningspersonal och avdelningsordförande.
Avdelningarna i Östergötland, Höglandet med flera vill utreda möjligheten till samtalsstöd till förtroendevalda.
Avdelning 4 Mitt i Norrland vill minska arbetsgivarens rätt att beordra övertid, och öka arbetstagarens möjlighet att säga nej.
Avdelning 51 Nordvästra Skåne vill ha hårdare krav på truckutbildning.
En lång rad avdelningar, bland annat Blekinge och Värmland, vill att färdolycksfallsförsäkringen ska ge ett bättre skydd vid olycka med fordon som inte är trafikförsäkrat (till exempel cykel).
Sex avdelningar i Skåne, Halland och Blekinge vill att förbundet ska jobba för en individualiserad och utbyggd föräldraförsäkring.
Tio avdelningar har skrivit motioner om att förbundet ska jobba för att ta bort karensavdraget i sjukförsäkringen.
Flera motioner handlar om att IF Metall som förbund på olika sätt ska ta mer hänsyn till klimatet:
Avdelning 4 Mitt i Norrland vill till exempel att klimatet ska ha en betydande roll när förbundet väljer hur dess kapital ska förvaltas. Avdelningen vill också kartlägga förbundets klimatpåverkan och sätta mål för att minska den.
Avdelning 44 i Halland och 48 i MittSkåne vill se över förbundets resepolicy så att tågresor alltid är förstahandsalternativ, och att flygresor klimatkompenseras.
Sex motioner föreslår att förbundet jobbar för att införa en sjätte semestervecka. Ytterligare några vill ha mer semester på annat sätt. Det finns också andra motioner om kortare arbetstid, som sex timmars arbetsdag och 35-timmarsvecka.
Förbundsstyrelsen vill inte driva någon av idéerna. De föreslår att kongressen säger nej till motionerna. Motiveringen är att förbundet fortfarande jobbar med att uppfylla målet på 100 timmars arbetstidsförkortning per år och att det ska prioriteras.
En motion (från avdelning 3 Norra Västerbotten och 4 Mitt i Norrland) föreslår att förbundet ska jobba för att politikerna tar bort sommartiden och inför ständig normaltid. Växlingen gör att många påverkas negativt i måendet, skriver de.
Förbundsstyrelsen tycker att det är ett bra förslag och föreslår att kongressen röstar ja.
Om man ska vara förtroendevald inom IF Metall måste man dela förbundets värderingar, beslutade kongressen. Men Hans Andersson, avdelning 4 Mitt i Norrland, var rädd att bestämmelsen kan utnyttjas på fel sätt.
Marie Nilsson har omvalts att leda IF Metall. Hon flaggade för tuffa tider i sitt tal, i samband med kongressen.
Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.
Grön omställning och kvinnors villkor är kärnfrågor som hade varit främmande på IF Metalls kongresser förr i tiden. DA:s Anna Julius ser tillbaka på fem dagars kongress – och 14 års bevakning av IF Metall.
Fem ombud sammanfattar sina intryck från IF Metalls kongress.
IF Metall ska jobba hårdare för att alla ska få avtalspension inbetald hela arbetslivet. ”Det är ruskigt viktigt”, säger Jonas Seppälä som var en av dem som gick upp och talade för motionerna.
I skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förtrycket hårdnat i Belarus. IF Metalls kongress fördömer regimens attacker på oberoende fackförbund och arresteringar av fackliga ledare.
Förbundsstyrelsen ska verka för högkostnadsskydd för tandvård, ett Samhall utan vinstintresse och stärkt avtalspension. Det var några av besluten på IF Metalls kongress.
Pia Johansson från avdelning 13 Bergslagen fick hela kongressen att applådera när hon talade om sexism och trakasserier. Dessutom fick hon tillsammans med andra talare förbundsstyrelsen att ändra sig.
Ferenc Kovacs från valberedningen lämnade över en spegel till förbundsstyrelsen, och bad dem se om människor med utomeuropeisk bakgrund syntes i den.
Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.
Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.
GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.
Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar.
Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.
1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.
Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.
Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.
Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?
Nattarbete är ett arbetsmiljöproblem som ska tas på allvar. Det är en win-win både för arbetsgivare och fack, skriver Göran Kecklund, forskare på Stockholm universitet.
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.
Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.
Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.
Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.
Lindbergs hattfabrik var en gång i tiden en av de större arbetsplatserna i Örebro. En fabrik med en speciell doft, minns Anita König.
Orrefors glasbruk var nära att gå i konkurs en gång. Men då kom plötsligt en mångmiljonorder – från diktatorn Saddam Hussein.
Klippans pappersbruk i Skåne har tillverkat allsköns saker genom åren. Som den här 4 000 meter långa pappersrullen – specialtillverkad och redo att härmed bli frimärken.
1942 pågick ett intensivt arbete på Saabs fabriker med att få fram alla bomb- och spaningsplan som Flygvapnet beställt.
Tretton arbetskamrater vid Bersbo koppargruva poserar framför en kamera för troligtvis första gången. Och kanske sista.
