Den lägsta pensionsåldern höjs från 61 till 64 år, samtidigt som rätten att jobba höjs till 69 år. Nu har riksdagspartierna gjort en pensionsuppgörelse. De första åldersgränserna höjs 2020.
De sex riksdagspartierna (alla utom V och SD) i pensionsgruppen har nu gjort en blocköverskridande överenskommelse om förändringar i pensionssystemet, som presenteras på DN Debatt i dag torsdag. Pensionsåldern kommer att höjas i tre steg:
- Den lägsta åldern för uttag av ålderspension höjs från 61 till 62 år 2020, till 63 år 2023 och till 64 år 2026.
- Samtidigt höjs åldern för hur länge man har rätt att stanna kvar på arbetsmarknaden. 2020 höjs gränsen från 67 till 68 år, och 2023 höjs gränsen till 69 år.
- Tidpunkten för när garantipension kan tas ut höjs från dagens 65 år till 66 år 2023. Från och med 2026 knyts den till den fortsatta ökningen av medellivslängden. Här görs dock ett undantag för dem som har jobbat i minst 44 år.
När åldersgränserna höjs kommer även a-kassa och sjukförsäkring att följa med och gälla längre upp i åldern.
Garantipensionen för de mest ekonomiskt utsatta pensionärerna kommer att få ett tilläggsbelopp, samtidigt som taket i bostadstillägget höjs. De som har garantipension ska också ha en möjlighet att förbättra sin ekonomi genom att jobba längre. Ett utredningsförslag om detta ska komma under 2018.
Pensionsgruppen vill även att staten ska ta ett större ansvar för att det inte ska finnas oseriösa aktörer i premiepensionssystemet. Antalet fonder kommer att minska avsevärt.
Överenskommelsen innehåller också flera mindre konkreta punkter. Till exempel ska åtgärder tas för ett hållbart arbetsliv. Arbetslivet måste bli mer jämställt, hållbart, flexibelt och modernt, skriver partierna. Åtgärder som är arbetsmiljö- och utbildningsrelaterade är att vänta. Arbetsmarknadens parter kommer också att knytas i ett partsråd till pensionsgruppen.
