Dagens Arbete har i flera artiklar berättat om industriarbetare som måste välja mellan att lyssna på kroppen eller plånboken när de planerar pensionen.
Jiraphan ”Tom” Saovaphuth, planerar att sälja huset så han kan gå vid 65. Längre orkar han inte, och det är framför allt knäna som sätter stopp.
Även tvätteriarbetaren Anki Niklasson vill kunna gå vid 65. Men då ska hon klara sig på 22 600 kronor i månaden före skatt.
Anders vägrar jobba till 67: ”Man ska leva lite också”
Jobbat i samma fabrik sedan 1979 Vill hinna njuta av livet med Ingalill
Ankis rygg är slut – har inte råd att gå i pension: ”Hur ska jag klara mig?”
Smärtan är som knivar Måste ändå bära tunga säckar – i tre år till
Industriarbetaren Agneta, 62, fick byta till kontorsjobb: ”Hade inte orkat”
Många industriarbetare orkar inte jobba till 67 IF Metall vill ändra systemet
Pensionen har varit en central fråga inför valet den 13 september. Dagens Arbete vände sig till riksdagspartierna med frågan: Hur ska pensionen bli mer rättvis för den som arbetat länge, haft ett fysiskt tungt jobb och börjar bli utsliten?
Den tydligaste skiljelinjen handlar om huruvida pensionssystemet ska ta större hänsyn till hur länge och hur tungt människor har arbetat.
Hur länge ska man behöva jobba?
Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser alla att dagens system inte fångar upp människor som slitit ut kroppen tillräckligt bra. Men de föreslår olika lösningar.
Socialdemokraterna vill införa en arbetarepension som gör det möjligt att trappa ned arbetstiden i slutet av arbetslivet utan att pensionen blir lägre.
Sverigedemokraterna vill utreda en svensk variant av den danska Arne-pensionen där ett långt arbetsliv ska kunna ge rätt att gå i pension tidigare.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill också göra det möjligt för människor med långa och tunga arbetsliv att lämna jobbet tidigare utan stora ekonomiska förluster, men har inte presenterat exakt hur det ska se ut.
FAKTA: Arnepension
Arnepension var ett förslag från danska Socialdemokraterna som infördes i Danmark 2022. Den ger personer med ett långt och slitsamt arbetsliv möjlighet att gå i pension mellan ett och tre år före den ordinarie folkpensionsåldern. Exempelvis kan den som arbetat 44 år gå pension tre år tidigare.
Viktigaste frågan för facket i valrörelsen: ”Svek mot Sveriges arbetare”
”Ger inte våra medlemmar den tryggheten som var utlovad”
Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna vill i stället i första hand lösa problemen genom bättre arbetsmiljö, rehabilitering, omställning och trygghetssystem. Liberalerna delar motståndet mot generella särregler för olika yrkesgrupper, men är samtidigt öppna för mer flexibla lösningar, som möjlighet att trappa ned arbetstiden före pensionen.
KD och L lyfter den redan införda trygghetspensionen, vilket är regler för sjukersättning för äldre personer som blivit utslitna före pensionen, som ett sätt att inte behöva ta ut sin pension i förtid.
Fakta: Trygghetspension
Trygghetspension infördes 2022 och är en variant av sjukersättning för personer som är mellan 60 och 65 år och som har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Reglerna är mindre stränga än för vanlig sjukersättning. Tanken är att personer som är utslitna i slutet av arbetslivet inte ska tvingas ta ut sin ålderspension i förtid och därmed få lägre pension resten av livet.
Hur mycket ska man få ut?
En annan skiljelinje gäller hur pensionerna ska bli högre. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill öka inbetalningarna till pensionssystemet.
Sverigedemokraterna vill att en större del av pensionsavgifterna ska gå till premiepensionen, för att öka möjligheten till avkastning.
Moderaterna vill höja den disponibla pensionen genom lägre skatt på pensioner och ett jobbat-avdrag.
Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår inte höjda pensionsavgifter, utan betonar att fler behöver kunna arbeta längre och att arbetsmiljön behöver bli bättre.
Enkät: Så vill partierna förändra pensionen
Vänsterpartiet: V vill att den som haft ett långt och tungt arbetsliv ska kunna gå i pension tidigare utan lägre pension. Partiet vill driva fram en modell i pensionsgruppen och har tidigare föreslagit att den som arbetat i 44 år ska kunna ta ut garantipension. Inför valet vill V också höja pensionerna med minst 2 000 kronor i månaden genom en höjd pensionsavgift.
Socialdemokraterna: S vill införa en arbetarepension så att den som haft ett långt och krävande arbetsliv ska kunna gå ned i arbetstid de sista åren före pension utan att pensionen blir lägre. Partiet vill också utreda en bonus för den som arbetat länge. S beskriver dagens pensionssystem som orättvist mot människor i fysiskt tunga yrken och vill höja pensionsavgiften för att stärka pensionerna.
Miljöpartiet: MP anser att pensionssystemet tar för liten hänsyn till hur olika arbetslivet sliter. Partiet vill att den som haft ett långt och tungt arbetsliv ska kunna lämna arbetslivet tidigare utan lägre pension och samtidigt få bättre möjligheter att trappa ned arbetstiden mot slutet av arbetslivet. MP vill också höja pensionsavgiften för att stärka pensionerna.
Centerpartiet: C anser att skillnader mellan tunga och lättare yrken ska lösas genom bättre arbetsmiljö, omställning och sjukförsäkring – inte genom särskilda pensionsregler. Den som slitit ut sig ska få stöd via trygghetssystemen, samtidigt som fler ska kunna byta yrke och arbeta längre.
Liberalerna: L vill inte införa generella pensionsregler för personer i tunga yrken. I stället vill partiet förbättra arbetsmiljön, rehabiliteringen och möjligheterna att ställa om innan kroppen är utsliten. L vill följa upp trygghetspensionen och är öppet för att utveckla den om det behövs. Partiet vill också se flexiblare lösningar, som möjlighet att trappa ned arbetstiden före pension.
Moderaterna: M vill inte införa särskilda pensionsregler för personer i tunga yrken. I stället vill partiet stärka arbetsmiljön, rehabiliteringen och möjligheterna att ställa om så att fler kan arbeta längre. Den som arbetat ett helt yrkesliv ska enligt M få mer kvar som pensionär genom sänkt skatt på pension och ett föreslaget jobbat-avdrag.
Kristdemokraterna: KD vill inte ändra pensionsreglerna för olika yrken. Den som slitit ut sig ska få stöd genom den redan införda trygghetspensionen i stället för att ta ut pension i förtid. Partiet anser att problemen främst ska lösas genom bättre arbetsmiljö, inte genom förändrade pensionsregler.
Sverigedemokraterna: SD vill utreda en svensk Arne-pension efter dansk modell. Partiet anser att den som arbetat länge i ett fysiskt tungt yrke ska kunna gå i pension tidigare och att antalet år i arbetslivet ska väga tyngre än dagens riktålder. SD vill också stärka pensionerna genom en större roll för premiepensionen.
FAKTA: Pensionsuppgörelsen
Pensionssystemet bygger på en politisk överenskommelse från 1994 mellan fem partier, S, M, C, KD och L. 2017 infördes den så kallade pensionsuppgörelsen som bland annat innebär att gränsen för när man tidigast får ta ut allmän pension höjs stegvis.
Sedan 2023 ingår även V, MP och SD i gruppen i den så kallade Pensionsgruppen, som ska förvalta och utveckla pensionssystemet.
2017 gjorde gruppen en överenskommelsen om höjda pensionsåldrar. I och med överenskommelsen infördes begreppet riktålder, vilket innebär att pensionsåldern knyts till den förväntade medellivslängden. Överenskommelsen innehöll inte någon motsvarande konkret reform av arbetsmiljön för att människor ska orka arbeta längre.
