I maj presenterade SSAB sin analys av de 34 sjukdomsfall som inträffat vid bygget av det nya stålverket i Luleå. Slutsatsen var att symtomen som huvudvärk, yrsel, näsblod och kräkningar kunde förklaras med en kombination av damm, väderförhållanden och förkylningsvirus.

Nu menar Statens haverikommission att förklaringarna är otillräckliga och dåligt underbyggda, något som DN var först att rapportera om.

I en rapport från IVL Svenska milöinstitutet som gjorts på uppdrag av Haverikommissionen underkänns SSAB:s slutsatser på punkt efter punkt.

Bolaget har bland annat använt samma hypotes för att förklaraalla sjukdomsfall, trots att de drabbade personerna haft olika arbetsuppgifter och befann sig på olika platser vid olika tid. Man har också slarvat med väderanalysen och påstått att vintern 2026 var ovanligt blåsig när den i stället var den näst vindfattigaste på tio år.

Byggnads: ”De har gjort det lätt för sig”

Claes Danell, fackförbundet Byggnads ordförande i Norrbotten, har följt händelserna från dag ett. Många som insjuknat har arbetat för underentreprenörer i byggbranschen och är medlemmar i hans förbund.

Han tycker att det finns fog för kritiken. De omfattande mätningar som sedan i våras sker på arbetsplatsen borde ha gjorts från första början, menar han.

Det är klart, det är lätt med facit i hand, men det är ju också deras jobb att undersöka alla markförhållanden innan arbetet startar, säger ha.

Samtidigt tycker han inte att man ska gå för hårt åt stålföretaget för missarna.

– Enligt dem [haverikommissionen, reds. anm] låter det som att SSAB har gjort det lätt för sig i sina slutsatser. Jag som har varit med på den här resan kan ju inte konstatera att de har gjort det lätt för sig. Jag tycker ändå att de har försökt göra sina avvägningar.

Danell beskriver en helt annan arbetsplats i dag än i våras.

– Jag tänker att det antagligen är Sveriges mest överbevakade arbetsplats genom tiderna.

Han menar att skiftet kom efter att arbetsplatsen stängdes ner i början av april.

– De beställde speciella mätapparater från Frankrike och startade upp jobbet väldigt, väldigt sakta.

Enligt Claes Danell har de nya mätningarna huvudsakligen riktat in sig på kväveoxid och svaveloxid – gaser som är kända för att orsaka irritation på slemhinnorna – och även vätecyanid. Det här är ämnen som man vet finns i schaktmassorna på arbetsplatsen.

Hittills ska inget ämne ha slagit över Arbetsmiljöverkets gränsvärden.

– Men man använder försiktighetsprincipen ändå varje gång. Om det kommer ett utslag på någon mätare ska man utrymma arbetsplatsen, analysera resultatet och sedan systematiskt öppna upp arbetsplatsen sakta men säkert igen, säger Claes Danell. 

 Det låter ändå som att du är rätt så tillfreds med hur SSAB skött det här?

– Ja, det är ju både och. Jag tycker frågan är komplex och svår eftersom jag aldrig har varit med om en arbetsplats där man undersöker arbetsmiljön lika noga som vi gör nu. Samtidigt är man ju inte säker på vad det är som orsakat det här.

– Det är klart att det är en oro som lever bland våra medlemmar, bland oss också, vad som ska hända.

Enligt DN omfattar polisens utredning nu 46 personer som insjuknat med olika symtom. Varken SSAB:s granskade analys eller IVL:s rapport har tittat närmare på de tolv sjukdomsfall som inträffade efter att analysen avslutats.

Dagens Arbete har sökt en kommentar från SSAB utan att lyckas. Till DN skriver företagets kommunikationsavdelning att människors hälsa och säkerhet är bolagets högsta prioritet, och att fokus legat på att förstå riskbilden och begränsa risker.