På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare bekanta sig med ny teknik. Samtidigt ska de fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.
Teknisk utveckling och demokratiska arbetsplatser hör ihop, anser det tyska metallfacket IG Metall. Men för att det ska bli bra krävs utbildning, både av medlemmarna och av de förtroendevalda. Med utbildning kan facket ta initiativet och driva den tekniska omställningen.
Die Lernfabrik – lärfabriken – ligger bland en mängd andra mindre företag i Bochum i tyska Ruhrområdet. Ursprungligen var det en anläggning där forskare från Ruhruniversitetets tekniska fakultet lärde ut hur lean kunde effektivisera tillverkningen.
Men när IG Metall körde i gång sin satsning ”Arbete + innovation” fick lärfabriken en annan inriktning. Facket och universitetet hittade varandra i en gemensam ambition: att inte bara fokusera på teknik utan även på arbetsorganisation.
– Vi vill ge ett helhetsperspektiv. Numera lär vi inte bara ut den nya tekniken, utan även den sociala aspekten: hur påverkar till exempel en ny robot vårt sätt att jobba? Kompetenskraven? Utbildningen?
Den som säger det är en av de 35 forskare som är kopplade till lärfabriken, maskiningenjören Henning Oberc.
– Medbestämmande, det är vad facket är intresserat av, fortsätter han. Att rusta de förtroendevalda så att de blir proaktiva och inte passiva betraktare.
Med kunskap kan de förtroendevalda driva den tekniska omvandlingen.
– Då har man också möjlighet att påverka utformningen av arbetsplatsen så att tekniken verkligen tar hänsyn till människan.
Under året har 900 förtroendevalda från mestadels små och medelstora industrier utbildats på lärfabriken. En komprimerad utbildning på en enda åttatimmarsdag.
– Vi körde den på tre dagar förut, men det var svårt för företagen att kunna avvara sina anställda så länge. Därför har vi bantat ner utbildningstiden ordentligt. Men innehållet är detsamma, försäkrar Henning Oberc.
En utbildningsdag är egentligen inget annat än en vad han kallar ”aktiv rundvandring” i lärfabriken. Där får deltagarna bekanta sig med 3D-skrivare, kollaborativa robotar som samverkar med människan, olika it-baserade stödsystem och så vidare. Sedan diskuterar man hur den nya tekniken skulle kunna användas på den egna arbetsplatsen.
Deltagarna återvänder till sin arbetsplats med en projektplan på sånt som ska göras.
– Med kunskapen kan man lättare värdera den nya tekniken. Tekniken är formbar och därför kan facket skaffa sig ett inflytande, om man har kunskapen och de rätta verktygen så man vet vad man ska göra.
I fjol var sjätte året som lärfabriken var i gång.
– Vi har inte gjort någon egentlig utvärdering, men alla de samtal vi har haft pekar på att man har varit jättenöjda.
Utvecklande jobb ska rusta Volvoarbetarna
Volvogruppens motorfabrik i Skövde ingår tillsammans med hyttfabriken i Umeå och vagnfabriken i Tuve i Göteborg i ett pilotprojekt i syfte att utveckla framtidens industriarbete.
Fordonsindustrins motorfabriker står inför en dramatisk omställning. Elektrifiering och skärpta utsläppskrav pressar tillverkarna att se över både själva produkten och sättet att jobba på.
Den grupp arbetare som i Skövde ingår i försöksverksamheten finns på avdelningen där cylinderhuvuden tillverkas. Arbetslagen själva driver förändringen. Ett bredare arbetsinnehåll och ökade befogenheter ska göra arbetslagen bättre rustade att möta en snabb teknisk omvandling. För platschefen Lennart Richardsson handlar det ytterst om att öka konkurrenskraften:
– Vi gör business. Med framtidens industriarbetare kommer vi att vara mer konkurrenskraftiga och mer effektiva.
Han betonar hur viktigt det är med ”engagerade medarbetare som är delaktiga och känner att de ingår i ett större sammanhang”.
– Det skapar ju någon slags frihetsgrad där man tar för sig ännu mer och utmanar befintliga system.
Hans fackliga motpart, IF Metalls klubbordförande Lars Ask, tror att satsningen på framtidens industriarbete ”väcker en hunger” hos de anställda. En hunger efter förändring.
– Därför att man själv blir en del av framtidsresan, hela tiden.
Den som är delaktig är också beredd att möta förändringar, menar han.
– Ju mer utvecklande själva arbetet är desto större blir efterfrågan på förändring.
Nu väntar en utvärdering av pilotprojektet innan nästa steg tas. Vart har ”framtidsresan” tagit Skövdefabriken om fem år?
Lennart Richardsson:
– Om fem år hoppas jag att vi har tagit oss längre när det gäller självständiga arbetslag. Vi måste ta oss till en annan nivå. Ett hållbart arbetsliv kräver att man måste tänka lite nytt.
