Analys Nu ska småföretagen få hjälp med att hitta rätt utbildad arbetskraft. 75 miljoner kronor satsas på de mindre industriföretagen. Bakom projektet ”Kompetenssäkrad industri” står bland annat GS-facket och IF Metall.
Det kan behövas. Kompetensförsörjningen är en tickande bomb för industrin. Ytterst handlar frågan om vem som ska bemanna framtidens kunskapskrävande fabriker.
Ytligt sett ser det ju så bra ut. Industrijobben minskar inte längre, i vissa stora branscher skriker företagen efter folk. Arbetslösheten sjunker och bristen på arbetskraft har nått historiskt höga nivåer. Fullt i klass med byggindustrin, skolan och vården. Mellan 35-40 procent av tillverkningsindustrin har svårt att hitta bland annat yrkesarbetare. Siffror vi inte har sett på årtionden.
Dessutom kommer 100 000 industrianställda kommer att pensioneras de kommande tio åren. Många med unika kunskaper och erfarenheter.
Att få rätt utbildad arbetskraft är en framtidsfråga för industrin. I synnerhet när företagen väntas stå inför ett stort teknikskifte.
Teknikutvecklingen rusar just nu och sätter press på företagen att både förnya produktionsprocesserna och rusta sin personal. Teknikutvecklingen gör samtidigt att företagen blir mer beroende av sina anställda. Att de utvecklas och fortlöpande skaffar sig nya kunskaper som verksamheten kan ha nytta av. Dyra maskiner måste skötas rätt, processen löpa smärtfritt och krånglar det ska det finnas personal som snabbt kan lösa problemen.
I dag hänger kompetensutvecklingen ytterst på individen själv och företaget. Det funkar sådär.
Enligt en EU-undersökning från i somras ligger Sverige i topp när det gäller utbildning på jobbet. Men kompetensutvecklingen går främst till yngre och de med redan hög utbildning.
Den slutsatsen bekräftas också i en rapport som IF Metall och Handels tidigare gjort med arbetsgivarna, Nya arbeten kräver nya kompetenser. Äldre och lågutbildade får minst kompetensutveckling. Liksom småföretagens anställda. Uppsagda IF Metallare uppgav i en enkät att det hade varit lite si och så med kompetensutvecklingen på de arbetsplatser där de hade varit anställda. Bara hälften sa sig hade deltagit i någon form av kompetensutveckling. Men bara vid något enstaka tillfälle, en eller två gånger per år.
Nu vill GS-facket, IF Metall, arbetsgivarna och en rad branschorganisationer att de mindre företagen börjar arbeta ”strategiskt med sin kompetensförsörjning”. Alltså titta på de långsiktiga behoven.
Projektet, där ungefär hälften av de 75 miljonerna kommer från EU, riktar sig under tre år till företag med färre än 50 anställda. Målet är att minst 200 mindre industriföretag i hela landet ska ha ”utvecklat och infört ett strukturerat och kvalitetssäkrat sätt att arbeta med sin kompetensförsörjning”.
Att få rätt utbildad arbetskraft är en framtidsfråga för hela samhället. Om nu industrin är viktig för välfärden borde detta vara ett ämne för det kommande valet. Frågan om vem som ska bemanna morgondagens kunskapskrävande fabriker kanske också angår de politiska partier som just nu varvar upp inför årets valrörelse.
