Sedan plockning och packning togs över av robotar är det färre nackar och axlar som plågas av värk på Bengt Lundin AB i Arvika. Dessutom minskade truckincidenterna på lagret när kvinnorna tog plats bakom ratten.

Plocka bunten, lägg den i kartongen, plocka bunten, lägg den i kartongen, plocka bunten … Igen och igen och igen. Att upprepa samma rörelser under lång tid utsätter kroppen för en ständig belastning.

Det behöver inte alls vara tungt för att skador ska uppstå. De tar lång tid att läka, och för den som en gång har fått en belastningsskada kommer besvären lätt tillbaka.

På Bengt Lundin AB i Arvika har man tillverkat plastpåsar sedan 1972. Länge sköttes plockning och packning manuellt, främst av kvinnor. Männen körde truck och var maskinställare. Det var kvinnorna som drog på sig belastningsskador.

När fabriken byggdes ut för sex år sedan var det självklart att de skadliga arbetsmomenten skulle investeras bort. Nu är det robotar som plockar och packar, förseglar kartonger, fäster etiketter och staplar på pallar.

– Det var gôtt, säger Kristina Sanfridsson om förändringen.

Hon har jobbat här i 26 år och har haft ont i både axlar och nacke. Hon har varit sjukskriven korta perioder i flera omgångar. Sjukgymnastik och arbetsrotation hjälpte bara delvis. Sedan robotar tog över plockningen har hon inte varit sjukskriven en enda dag för arbetsrelaterade besvär.

–  Det är bättre nu, men problemen sitter kvar. De kommer tillbaka ibland av vissa rörelser.

Kollegan Veronica Nilsson har bara hälften så många år på företaget och upplevde inga besvär av de monotona uppgifterna, men hon är glad att slippa dem.

I dag är det de tunga vagnarna med plastfilm som är värst. De är jobbiga att få på rätt plats intill maskinerna.

–  Det är tungt att få dem i rullning och vi flyttar många varje dag. Jag tror att det kan vara därför jag känner av nacken ibland, säger Veronica.

När de manuella arbetsuppgifterna försvann fördelades arbetet om. Det är fortfarande flest män som är maskinställare, men två av dem är kvinnor. Resten av uppgifterna kan skötas av alla på golvet, och varje skift har fått bestämma hur de ska rotera och ta pauser.

Det innebar att alla fick ta truckkort. Ett riktigt lyft, enligt Kristina.

– Det är roligt att köra och det är ett skönt avbrott från det andra arbetet.

Men då, när det var tal om att även tjejerna skulle köra truck, skakade lagerkillarna på huvudena. Det skulle bli en massa påkörda hörn och annat, trodde de.

–  Sedan tjejerna började köra truck har vi inte behövt byta ut en enda balk, skvallrar avdelningsansvarige Ronald Johansson.

Fakta: Så uppstår skadan
• Vid ensidigt upprepade rörelser är vissa muskelfibrer konstant spända, även vid lätt arbete. Blodflödet hämmas.
• Mjölksyra och inflammatoriska ämnen samlas i muskeln. Muskelfibrerna kan bli tjockare och få färre blodkärl.
• Smärta och värk uppstår.
• Hjärnans förmåga att styra rörelserna försämras, du måste ta i mer och med fler muskler. Problemen förvärras.
Källa: Minska värken från Centrum för belastningsskadeforskning och LO

Tidiga tecken
• Övergående värk efter vissa rörelser.
• Irritation och värk i muskler och leder.
• Trötthet och obehag i muskler och leder.
• Stelhet.
• Längre tid för återhämtning.
Källa: Minska värken från Centrum för belastningsskadeforskning och LO

Om du får problem
• Upplever du besvär som inte ger med sig på några dagar – kontakta företagshälsovården.
• Underrätta arbetsgivaren om besvären.
• Ta hjälp av företagshälsovården för att utreda hur arbetsmiljön kan bli bättre.

Viktigt med variation
• I första hand bör arbetsplatsen göras om. Automatisering minskar ensidigt arbete. Tekniska hjälpmedel avlastar.
• Pauser, variation i arbetsuppgifterna, arbetsrotation och ökat handlingsutrymme är andra åtgärder.
• Arbetsgivaren är skyldig att utföra nödvändiga åtgärder. Skyddsombud/fack kan skicka en begäran om åtgärd till Arbetsmiljöverket om inget händer.
• Läs mer i Arbetsmiljöverkets skrift Belastningsskador – Nej tack!