Det krävs hållbarhet i tre dimensioner – ekologisk, ekonomisk och social. Isolerade var för sig riskerar de att motverka varandra. Det menar GS-facket som tittar på klimatfrågan ur ett arbetstagarperspektiv i flera rapporter.

Den nuvarande politikens inriktning snarare stjälper än hjälper de förändringar som krävs för att möta klimathoten. Så skriver det globala bygg- och träarbetarfacket (BWI) i en rapport i maj i år. Ökad ojämlikhet i världen gör det svårare både att få till ett globalt klimatavtal och att lokalt i praktiken leva upp till avtalen, menar BWI. Ordförande i BWI är Per-Olof Sjöö, även ordförande för GS-facket i Sverige.

Rapporten handlar om hur trä- och byggbranschen kan bidra till ett bättre klimat. I en kommande rapport som GS-facket tar fram behandlas frågan om en hållbar utveckling i regnskogsområden. Båda frågorna är viktiga ur klimatsynpunkt, anser facket. Behovet av nya bostäder och byggnader i världen är oerhört stort och byggprocessen släpper ut stora mängder koldioxid. Avskogningen uppskattas stå för mellan 20 och 25 procent av de globala koldioxidutsläppen.

De två frågorna hänger tätt samman då BWI och GS anser att trä är det mest klimatsmarta materialet för att bygga hus. Men det ställer stora krav på ett hållbart skogsbruk och skyddandet av stora områden av regnskog. En sådan utveckling är i sin tur beroende av social hållbarhet, menar rapportskrivarna.

Avskogning har många orsaker, men fattigdom och otillräckliga regler bidrar bland annat till illegal avverkning i både liten och stor skala. Ofta saknas ekonomiska incitament att bevara skogarna, då det på kort sikt är mer lönsamt att avverka skogen för att odla och anlägga betesmarker. Det är en balansgång att skydda regnskog samtidigt som de som bor i och vid skogen ska kunna försörja sig.

I den kommande rapporten lyfter GS upp behovet av att motverka korruption för att skydda skogarna, något som osäkra anställningar, låga löner, outbildad arbetskraft och social dumping sätter käppar i hjulen för.

BWI listar i sin rapport flera punkter för att komma till rätta med klimatproblemet, bland andra:

• Representanter för arbetstagare bör få tillträde till diskussioner om klimatförhandlingar på alla nivåer.
• Regeringar bör genomföra investerings- och låneprogram för att främja minskade utsläpp och social rättvisa. De rika länderna måste hjälpa fattiga med detta.
• WTO:s regelverk (världshandelsorganisationen) måste anpassas för att stödja klimatomställningen.
• Klimatsmart teknik måste göras tillgänglig världen över och arbetstagarna måste få utbildning och kompetensutveckling för att fullt ut kunna medverka i klimatomställningen.
• Offentlig upphandling bör innehålla miljökrav och sociala krav, till exempel att träprodukter kommer från hållbart förvaltade skogar.
• Låga klimatutsläpp bör läggas till de enhetliga byggnormerna.