KRÖNIKA Att vara med i facket ger förstås en hel del bra försäkringar för varje enskild medlem. Men det är inte det som är tyngsta argumentet.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen är såväl omhuldad som ifrågasatt. Men vad är egentligen dess beståndsdelar? Det finns inget enhetligt svar på frågan, men det finns vissa grundläggande faktorer som skiljer ut oss i förhållande till andra länder.
Ett av de viktigaste kännetecknen är att både arbetsgivare och arbetstagare är välorganiserade. Det är en nödvändighet för att modellen ska vara legitim och hålla lagstiftaren borta från ingrepp i lönebildningen.
På sistone har det förts en diskussion om att den sjunkande fackliga organisationsgraden urholkar systemet. Det är verkligen allvarligt om vi inte lyckas hålla uppe vår organisationsgrad.
Man kan tycka att det inte spelar så stor roll att vara medlem i facket eftersom kollektivavtalen ska tillämpas ändå. Men det är viktigt att veta att det är mycket höga insatser som står på spel.
Faktum är att en stor del av tryggheten på arbetsmarknaden har fackets stämpel på sig. Det handlar inte bara om att förhandla fram kollektivavtal. Det handlar också om att se till att de efterlevs. Det finns ingen lagstiftning, polis eller myndighet som tar tillvara dina intressen i kollektivavtalet. Det kan bara göras via ett fackligt medlemskap.
Ett exempel på det fackliga värdet är att vårt fackliga rättshjälpssystem förra året levererade mer än sex miljoner till medlemmar som behövt juridisk hjälp i arbetsrätts- eller försäkringsärenden. En mycket dyr tjänst om du ska upphandla den på stan.
Det går naturligtvis att räkna upp en rad individuella fördelar med ett fackligt medlemskap men det som står på spel är den grundläggande arbetsmarknadsmodellen.
Vi bör ställa oss frågan om det är bättre att påverka anställningsvillkoren via kollektivavtal eller att politikerna sätter lönen?
Är det bättre att lösa ett grundläggande försäkringsskydd på egen hand eller att dela risken i ett kollektiv?
Har jag större chans att få min sak prövad genom att driva den själv eller via facket?
Egentligen kokar det ner till den enkla och klassiska frågan; är jag starkare ensam eller tillsammans med andra arbetskamrater?
Du som får den här medlemstidningen har redan svarat på detta, men om vi ska hålla i vår starka modell på svensk arbetsmarknad måste vi bli många fler.
Även om GS håller ställningarna förhållandevis väl, är det tyvärr alldeles för få som får frågan om ett fackligt medlemskap. GS jobbar stenhårt med att vara närvarande på våra arbetsplatser men vi behöver din hjälp.
Se till att de här grundläggande frågorna diskuteras på din arbetsplats. Ställ frågan till din arbetskamrat. Då gör du er båda en tjänst.
Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.
