Vinsten per anställd är betydligt högre under 90-talets än under 80-talet. Det visar Dagens Arbetes granskning av ett 20-tal svenska industrikoncerner i nya numret av månadsmagasinet, som kommer ut i morgon (990819).
Ett exempel är Modo-koncernen som för tio år sedan 16 000 anställda – i dag 9 000. I slutet av 80-talet drog en genomsnittlig Modo-anställd in som mest 190 000 kronor i vinst. Under nittiotalets toppår: 537 000 kronor. Det var 1995, toppåret för de flesta svenska företag under detta årtionde.
Bilden känns igen på många arbetsplatser: jobben blir färre och vinsterna ökar. Och allt mer av överskottet hamnar hos aktieägarna. Modo-koncernen tjänar så bra att man i år beslutade att dela ut mer till aktieägarna än vad företaget går med i vinst. Utdelningen till aktieägarna är faktiskt – nära en halv miljard – större än företagets totala kostnad för alla anställdas löner.
Modo är långt ifrån ensamma om att få ut högre avkastning per anställd. Det har de flesta av det 20-tal industriföretag Dagerns Arbete granskat. Dagens Arbete har jämfört vinsten per anställd (och räknat bort inflationen) under två högkonjunkturer. 90-talet vinner med råge, i de flesta fall. Ett par exempel:
Electrolux rationaliserade bort vart tredje jobb – förtjänsten per anställd fördubblades.Stål koncernen SSAB minskade sina anställda med en fjärdedel – vinsten per anställd ökade med mer än det dubbla.Vid LKAB:s gruvor försvann var tionde jobb – vinsten per anställd tredubblades.
Det här är bara början, tror SAF-ekonomen Jan Herin:
– Vinstutvecklingen under 80-talet var lägre än i andra europeiska länder. Men vi har successivt anpassat oss till Europa-snittet. Men vi är inte framme ännu.
– Företagen måste hålla ägarna på gott humör, säger Herin. Annars kanske de inte vill äga företagen längre utan väljer att sälja ut dem.
