LO har haft 30-timmarsveckan som långsiktigt mål sedan 1970-talet. ”Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag” var en profilramsa för arbetarrörelsen och vänstern.
Under 1990-talets ekonomiska kris klingade skanderandet av. Men det försvann aldrig helt och samma tongångar har under 2020-talet börjat ljuda allt högre igen.
På LO-kongressen 2024 ville flera förbund och kongressombud att LO skulle driva på för kortare arbetstid, även genom lagstiftning.
Kongressen bestämde att kortare arbetstid ska prioriteras, men i första hand genom förhandlingar mellan fack och arbetsgivare, i stället för lagstiftning i politiken.
Förklaringen till beslutet är att om arbetstidens längd avgörs av fack och arbetsgivare sker det på samma sätt som andra anställningsvillkor. Om arbetstiden kortas i lagen flyttas en del av den makten till politiken.
Plus: lätt kommet, lätt förgånget. Ett politiskt beslut kan ändras när regeringar byts ut, enligt LO:s ledning.
I februari 2026 kom första och hittills enda offentliga försöket att förhandla. LO begärde förhandling om gemensamt sänkt arbetstid. Svensk Näringsliv sa nej tack, den frågan ska förhandlas var bransch för sig.
När LO i oktober presenterade sin samordning inför avtalsrörelsen 2027 var inte kravet på en gemensam lösning borta, lovades från podiet. Men det var inte läge att just nu ta kampen om en generell sänkning av veckoarbetstiden. I stället ska förbunden stötta varandra när de förhandlar om kortare års- eller livsarbetstid.
Med andra ord: Vi ska ha kortare arbetstid. Men var och en får lösa det i egna förhandlingar, fast med mullret av ett sammanhållet LO i ryggen. Någon gemensam nedräkning till 35 timmar blir det inte denna gång.
Minska tiden, minut för minut
En förklaring till att det är svårt med gemensam förhandling är att jobben inom LO ser så olika ut. Även arbetstiden skiljer sig åt.
IF Metall har förhandlat fram ledig tid ända sedan 1995. På Teknikavtalet finns i dag en arbetstidsbank på 64,5 timmar om året.
Om alla timmar tas ut som ledighet motsvarar det ungefär 1 timme och 22 minuter i veckan. Den som jobbar 40 timmar skulle alltså i genomsnitt jobba 38 timmar och 38 minuter.
Om den fortsätter att minska i samma takt kommer 35 timmars arbetsvecka att vara här omkring år 2108. Står vi ut till 2220 så bör vi närma oss 1970-talets dröm om sex timmars arbetsdag.
Det är ingen exakt prognos. Arbetstiden har inte minskat jämnt år för år, och vårens avtalsrörelse kan ge helt andra resultat. Dessutom står LO:s kongressbeslut kvar att veckoarbetstiden ska kortas, även om det inte finns med i avtalsplattformen den här gången.
Men för den otåliga är det inte en rolig uträkning.
Även 40-timmarsveckan kom till med draghjälp av avtal
År 1970 bestämde riksdagen att den normala arbetsveckan skulle bli 40-timmar, och 1973 var den lagen fullt genomförd.
Men även där fanns faktiskt ett avtal om kortare arbetstid i bakgrunden. På 1960-talet gick LO och arbetsgivarna före med en överenskommelse om att korta arbetstiden till 42,5 timmar. Den bidrog till att skynda på utvecklingen mot 40-timmarsveckan, som riksdagen sedan beslutade om 1970.
Efter det har inga nya arbetstidsförkortningar kommit in i lagen.
För två år sedan föreslog Socialdemokraternas arbetsgrupp att det var dags igen. Sverige bör kunna nå 35-timmarsvecka till 2035. Men på deras kongress året efter ändrades det till att fack och arbetsgivare ska förhandla fram en lösning först.
Även Vänsterpartiet vill korta arbetstiden genom att parterna kommer överens, medan Miljöpartiet vill lagstifta om 35-timmarsvecka.
Och då är vi tillbaka till avtalsrörelsen. Om det blir som de senaste 30 åren kan den som längtar efter att jobba mindre hoppas bli av med några minuter. Men fira 35-timmarsveckan gör vi då snarare 2108.
Fotnot: Förutom 30- eller 35-timmarsvecka finns det andra sätt att korta arbetstiden. Vissa avtal ger extra semesterdagar från en viss ålder, ofta kallat ”gubbvecka”. Andra innehåller avsättningar till deltidspension, som kan ge möjlighet att gå ned i arbetstid mot slutet av arbetslivet. Villkoren skiljer sig mycket mellan olika avtal.
Så har vi räknat:
Vi har tagit arbetstidsförkortningen i Teknikavtalet 2025, 82 intjänade minuter per full arbetsvecka som jobbats. Vi utgår från att den intjänade tiden tas ut som kortning av veckarbetstiden. Efter det har vi räknat från när den första arbetstidsförkortningen kom in i Teknikavtalet 1995 och utgått från att IF Metall får till lika mycket mer tid till tidbankerna som från 1 juni 1995 fram till 1 juni 2026.
Fotnot: IF Metall har sedan 2013 bestämt att de ska prioritera kortare arbetstiden genom att förhandla fram mer avsättning till delpensionen, som gör det möjligt att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet, snarare än att få fler timmar till tidbanken.











































































































































