Tryggade jobb, men knappast fler. Jas-affären kommer inte leda till några nyanställningar. Tvärtom kommer personalnerdragningarna på Saab i Linköping att fortsätta.
1 700 metallarbetare är i dag anställda på Saab. När rationaliseringarna är över kommer drygt 1 600 att jobba kvar.
– Men alla miner äro glada i alla fall, säger Ragnar Ludvigsson, ordförande i Metalls verkstadsklubb.
– För nu har korken gått ur flaskan. Den här affären kommer att följas av fler, det är jag helt övertygad om.
Att det inte blir fler verkstadsjobb förklaras med att planen kommer att levereras under lång tid framöver. I dag tillverkas 17–18 plan per år.
– Vi måste upp till 20–25 innan vi behöver nyanställa.
Sydafrika-ordern kommer att öka årsproduktionen bara i begränsad omfattning eftersom planen ska levereras under en längre period. Affären innebär att Sydafrika köper i första hand 9 tvåsitsiga Jas-plan till ett värde av knappt fem miljarder kronor.
Dessutom tar man en option på ytterligare 19 ensitsiga Jas-plan värda över tio miljarder kronor. Senast om fem år måste den sydafrikanska regeringen säga till om man vill ha de 19 planen.
– Jag är övertygad över att de tar optionen. Ett flygvapen behöver både en- och tvåsitsiga plan, annars har man kastat pengarna i sjön, säger Ludvigsson.
Utöver Jas-planen beställer den sydafrikanska regeringen 22 Hawk-plan – och en option på ytterligare 12 Hawk-plan – från Saab:s partner British Aerospace.
Jas-affären kommer framför allt att ge en skjuts åt de andra företagen som är indragna i Industrigruppen Jas: Volvo Aero, Ericsson Microwaves, Celsius och Ericsson Saab Avionics. Dessutom kommer den amerikanska motortillverkaren General Electric att vinna på affären, liksom det 20-tal underleverantörer som är indragna i projektet.
Hur mycket Saab verkligen får kvar när affären är slutförd är osäkert. Motköpen innebär enligt hittills obekräftade uppgifter att Saab investerar i Sydafrika för ungefär 15 miljarder kronor under kommande elva år – förutsatt att Sydafrika verkligen beställer alla 28 Jas-plan.
Enligt Dagens Industri innebär motköpet följande:
En hamn- och exportföretagszon byggs upp utanför Port Elizabeth.Saab och Volvo köper bilkomponenter från sydafrikanska underleverantörer.Ikea köper möbler och stödjer möbelföretag som drivs av svarta.Electrolux investerar i sin dammsugarfabrik.Saab, SJ och sydafrikanska Transwerk säljer godsvagnar ihop.Ett projekt där ABB är med.Ett riskkapitalbolag ska investera i svensk-sydafrikanska projekt.
Industrigruppen Jas tillkom efter ett riksdagsbeslut 1982 och har hittills levererat ett 70-tal av de 204 plan som den svenska regeringen beställt. Ordern från Sydafrika kan som Metallklubbens Ragnar Ludvigsson säger bli startpunkten för fler affärer. Österrike behöver köpa 24 flygplan och där kommer regeringen att bestämma sig efter valen i början av oktober.
Ett annat land som letar efter nytt flygvapen är Polen, dit Saab lämnat en offert på 60 plan samt ett erbjudande att hyra ett 60-tal Jas-plan som det svenska försvaret inte anser sig behöva. Även till Chile har Saab lämnat en offert på uppåt 20 plan. Till Tjeckien väntas Saab när som helst skicka en offert på ett 30-tal plan. Men den stora kunden finns i Brasilien som behöver 150 nya plan.
