Stefan Löfvén, Metalls internationelle sekreterare är tillbaka från den beryktade Sydafrika-resan.
Han var en av 19 metallare som åkte till Sydafrika. Tre kom från förbundskontoret, resten från företag ute i landet, i huvudsak företag som har dotterbolag i Sydafrika.
Blev det fiasko även för Metall?
– Absolut inte. Det var mycket lyckat. Till vårt tvådagarsseminarium kom 92 deltagare av 107 anmälda.
Fler än till Dr Albans konsert – så du är nöjd?
– Precis. Man måste ju räkna med att alla inte kan komma. De som kom var från hela landet och det kan vara svårt med kommunikationerna.
Vad gjorde ni på seminariet?
– Det var ett tvådagarsseminarium som handlade om fackligt samarbete, arbetsorganisation, kompetensutveckling och arbetsmiljö, de klassiska fackliga frågorna. Vi hade bra diskussioner. Det kändes bra och att deltagarna uppskattade det. Två forskare från Linköpings universitet fanns med och de gjorde en enkät bland deltagarna, så den lär väl visa exakt vad de tyckte.
Vilka var seminariedeltagarna?
– Fackligt folk från hela landet, dels från metallarbetarförbundet Numsa, dels från gruvarbetarförbundet NUM. De kom från både svenska dotterbolag och andra företag. Det var mycket värdefullt för de sydafrikanska fackliga aktivisterna att få knyta kontakter med svenska klubbar. Det uppskattades verkligen, men sånt syns ju inte i media.
Är du sur på journalisterna som fanns därnere?
– Nejdå, det finns anledning att kritisera och granska det som är dåligt, självklart. Men nog är det lite konstigt att det som går bra och som kanske är viktigt för sydafrikanerna inte alls skildras. Nu blev det ju bara en enda bild.
