Volvo gjorde i fjol sin största vinst någonsin: 34 miljarder kronor. Det är samtidigt den största vinsten någonsin för ett svenskt företag.
Men bakom större delen av vinsten döljer sig reavinsten från försäljningen av personvagnstillverkningen till Ford.
Volvos bokslut presenteras på måndag 14 februari. Enligt en prognos av 20 analytiker knutna till konsultbyrån SME väntas rörelseresultatet, vinsten från produktionen, uppgå till 6,3 miljarder kronor. Då räknas inte personbilarna med eftersom de numera ingår i Ford.
Året före, 1998, uppgick den totala vinsten till 9 miljarder, den högsta vinsten Volvo någonsin uppnått. Men då ingick personbilstillverkningen.
Största delen av fjolårets vinst härrör från lastbilstillverkningen, 3,7 miljarder kronor. Klart bättre än året före.
Bättre går också tillverkningen av anläggningsmaskiner (VCE) som i fjol gjorde 1,8 miljarder kronor i vinst. På bättringsvägen är problembarnet Volvo Penta, som tillverkar marin- och industrimotorer. Pentas resultat steg från 95 till 272 miljoner kronor.
Däremot gick det sämre för Volvo Bussar vars resultat mer än halverades till 158 miljoner kronor.
Vinsten för flygmotortillverkningen i Volvo Aero stiger något till 560 miljoner kronor.
Det här innebär att Volvo får ut cirka 5 procent i vinst i förhållande till vad man omsätter. Det är detta som kallas rörelsemarginal och som är den viktigaste mätaren på lönsamheten. 5 procent är klart godkänt i branschen. Det är bara vid två tillfällen under 90-talet som Volvo haft högre rörelsemarginal. Inte ens världens största biltillverkare – GM och Ford – brukar komma upp i så mycket bättre siffror.
