Kommunals lönekrav överskrider vida LO:s rekommendation. Men för den skull hotas inte samordningen mellan LO-förbunden.
Det sa LO:s avtalssamordnare Ingemar Göransson inför ett presseminarium på tisdagen (00-12-19).
– Samordningen spricker när något av förbunden lämnar bordet. Så länge inte någon säger ”eftersom de får så mycket, så ska vi ha…”.
– Självklart skapar Kommunals krav spänningar. Men vår roll inom LO är att genom samordningen dirigera och kontrollera en instabil process.
Den ”instabila processen” är oundviklig, men den leder inte till kaos och oordning, enligt Göransson.- Nej, eftersom LO:s förbund företräds av kloka personer som i första hand tänker på medlemmarna.
Göransson pekade ut fyra problemområden – ”fyra tuvor som kan stjälpa lasset” – i den pågående avtalsrörelsen. Förutom nivåerna i Kommunals lönekrav fanns problemen i byggbranschen, striden om OB-ersättningen inom Handels och i striden om makten över arbetstiderna på Metalls och Pappers avtalsområden.
– Jag tror Metall och Pappers löser problemet med arbetstiderna, även om det ser kärvt ut.
– Problemet är att det är svårt att byta kvantitativa förbättringar mot kvalitativa försämringar, kortare arbetstid mot minskat inflytande.
Den pågående avtalsrörelsen är spännande även ur en annan synvinkel, enligt Ingemar Göransson.
– Maktpolitiskt händer det spännande saker nu, men det dröjer innan vi tydligt kan se effekterna.
Göransson påminde om läget 1954 då arbetsgivarna i Saf kom till LO och begärde samordnade centrala förhandlingar. LO tvekade, men gick till slut med på samordning. Därför att bägge parterna gav och tog.
– Saf lovade att ge LO utjämnande löner. Saf bejakade också en skattefinansierad välfärdspolitik. LO lovade att ta ansvar för löneökningarna.
– Det var ett bra byte. LO fick bra betalt. Man fick ökad jämlikhet i samhället.
Göransson undrar vem som nu stiger fram med ett liknande initiativ.
– Finns det någon kraft på arbetsmarknaden som kan tänka sig göra ett liknande byte idag? Kanske kommer parterna inom ramen för Industriavtalet att göra ett viktigt byte liknande 1954. Frågan är hur det kommer att påverka resten av arbetsmarknaden?
Arbetsmarknaden står i dag inför samma viktiga förändring som finansmarknaderna stod inför i slutet av 80-talet.
– Först långt senare såg vi effekterna av finansmarknadens förändring.
Efter det dystra 90-talet med kris och massarbetslöshet står arbetsmarknaden nu inför ett nytt läge.
– 90-talet var rivandets tid. Nu byggs det nya strukturer. Frågan är bara vilka som kliver fram ur buskarna och gör viktiga, varaktiga byten såsom LO och Saf gjorde 1954. Det kommer att visa sig i den kommande avtalsrörelsen.
