Avtalet mellan Pappers och arbetsgivarna inom Skogsindustrierna är klart. Uppgörelsen, som är på 38 månader, ger Pappers 27 000 medlemmar en löneökning på 8,5 procent inklusive avsättningen till arbetstidskontona.
– Nivån kunde vara några tiondelar högre, säger Pappers ordförande Sune Ekbåge. Vi har fått ett avtal som ligger i under genomsnittet i Europa, men som för varje avtalsår ändå är bättre än det avtal vi lämnar bakom oss.

– Dessutom har vi klarat hem två av våra svåraste frågor. Avtalet andas inte ett kommatecken om arbetsgivarnas krav på ökad flexibilitet kring arbetstiderna och vi har fått en fortsatt satsning på arbetstidskontona.

Så sent som i förra veckan såg den här avtalsrörelsen ut att ta en mer drastisk vändning när Pappers och arbetsgivarna, som det verkade, ohjälpligt körde fast i nivåfrågan. Men med två avtal tecknade – på Industrifackets allokemiska område och gårdagens Stål- och Metallavtal – blev det enligt Sune Ekbåge omöjligt att avvika uppåt i nivån.

– Med det här avtalet klarar vi med marginal både reallöner och köpkraft åt våra medlemmar.

Det nya avtalet sträcker sig från den 1 februari 2001 till och med den 31 mars 2004. Det är de två sista avtalsperioderna som löper på 13 månader.

I år ökar lönerna med 2,7 procent. Den generella höjningen av lönerna blir 281 kronor och den lokala potten 1,05 procent. Nästa år höjs lönerna med 2,2 procent. Alla får 227 kronor medan potten blir 0,9 procent. Det tredje året, som är möjligt att säga upp från båda parter, höjs lönerna med 2,1 procent. Alla får 215 kronor medan potten är 0,9 procent.

Genom att lönerevisionerna för den andra och tredje avtalsperioden flyttas fram blir den totala generella löneökningen (som ovan är 723 kronor) något högre och stannar för hela perioden på 761 kronor i månaden.

Totalt ökar lönerna med 7,0 procent under 38-månadersperioden. Till detta kommer en fortsatt avsättning till arbetstidskontona med en halv procent per år eller 8 timmar.

Här går man vidare på den modell som infördes i förra avtalet. Avsättningen på kontona plussas på med ytterligare 0,5 procent (Pappers hade begärt 0,8) för vart och ett av de tre avtalsåren. För 2001 sätter arbetsgivaren in 2,0 procent (de redan avtalade 1,5 procenten plus årets 0,5), För 2002 avsätts 2,5 procent och för 2003 totalt 3,0 procent.

I tid motsvarar det nästan sju dagar för en dagarbetare och sex dagar för en skiftarbetare.

Valet är som tidigare att få pengarna insatta på arbetstids-eller pensionskonto eller som kontantutbetalning. En nyhet är att parterna under avtalsperioden ska se om valalternativen kan utökas med ett konto för kompetensutveckling. Ett önskemål från arbetsgivarna. Detta fjärde konto är tänkt för sådan utveckling ”som den anställde kan vara intresserad av för att komma vidare i arbetslivet och som det inte i sig åvilar företaget att ombesörja”.

En generös tolkning är att det blir fritt fram för utbildningar som inte nödvändigtvis kopplas till det egna arbetet. Tanken är här att företaget ska skjuta till lika mycket pengar som den anställde själv.

Likaså vill fack och arbetsgivare undersöka möjligheten för den enskilde att kunna dela upp insättningarna på flera konton.

Haken med den fortsatta satsningen på arbetstidskonton är att ingen i dag vet hur en kommande lagstiftning kring arbetstiden kan se ut. Årets tillskott ses därför som ett förskott på en eventuell lagstiftning.

Avsättningarna till kontona tas från löneutrymmet. Införs en lagstiftning, som finansieras med en sänkning av arbetsgivaravgiften eller via staten, är parterna överens om att den avsättning som arbetsgivarna gör i det nya avtalet ska läggas till löneutrymmet i stället.

Om det inte går att kombinera arbetstidskontona med en lagstiftning, har båda parter rätt att ompröva kontona och skrota systemet. Då omvandlas ska den nya treårsperiodens inbetalningar till ett generellt utrymme i stället.

Pappers har i avtalsrörelsen lyft fram kompetensutveckling som den bästa låglönesatsningen. Alla anställda ska ha rätt till en personlig utvecklingsplan och veta vad som krävs för att höja lönen, anser Pappers. Och att arbetet planeras så att tid för utbildning finns. Dessutom krävs certifieringsutbildning till alla.

I det nya avtalet stärks dessa skrivningar. Parterna är överens om både ledarkonferenser på temat, liksom behovet av certifieringsutbildningar på fler yrkesområden. Här ska man på olika sätt ska verka för att alla på sikt erbjuds relevant utbildning.

Även frågan kring personlig utvecklingsplan sätts i fokus. Skrivningarna finns redan i kollektivavtalet, men lyfts nu fram specifikt och föreslås även det bli en konferensfråga, i syfte att få fram underlag för hur man praktiskt ska kunna förverkliga detta på ett bra sätt.

På punkten arbetsmiljö är man överens om att gemensamt se över hur företagshälsovården fungerar. Stress, enformighet och ensamarbetsplatser måste diskuteras mer liksom chefernas bristande engagemang för arbetsmiljöutbildningen. Detta ska företagen göras uppmärksamma på och enkäter genomföras

Den första januari skärptes innehållet i jämställdhetslagen. Det avsnitt som finns kring jämställdheten i nuvarande samverkansavtal strider inte mot lagens nya innehåll, men är inte lika heltäckande. Vidare finns det numera ett antal lagar som syftar till att motverka diskriminering av olika grupper i samhället t ex av etniskt karaktär, på grund av handikapp eller sexuell läggning.

Parterna noterar att lagarna är konkreta och att det inte behövs någon omformning till avtalstexter. De vill i stället jobba fram riktlinjer och rekommendationer lokalt efter avstämning med några arbetsplatser. Dessutom ordna konferenser på temat ”Hur undvika diskriminering i arbetslivet”.

Tisdag den 6 februari håller Pappers ett förbundsmöte för att ta slutlig ställning till avtalet.