Djupafors kartongbruk i Blekinge har frestat ägarnas plånbok länge. Nu tryter tålamodet. – Visar vi inte plusresultat, väntar en total nedläggning, säger Pappers avdelningsordförande Christer Österling.

Det kanadaägda Djupafors, som ligger utanför Ronneby, sysselsätter 160 personer. 130 av dem är pappersarbetare. Sen Cascade som ägarna heter, tog över bruket 1989, har de röda siffrorna färgat årsredovisningarna. Nu eller aldrig måste bruket vända siffrorna.

Januari och februari var fortfarande förlustmånader men med mars kom en vändning.

– Sen har det sett ljusare ut, säger Christer Österling. Mars och april pekar på ett överskott och maj har börjat bra.

De anställda är väl medvetna om att det nu mer än någonsin hänger på dem själva om ägarna ska kasta in handduken eller inte. Företaget har år efter år levt på ett ägartillskott. Ägarnas strategi är att köpa upp bruk som går dåligt, rusta upp dem och få dem att tjäna pengar igen.

– I de flesta fall har det också lyckats, konstaterar Christer Österling. Han bedömer ägarna som seriösa.

– Det är inga lycksökare som använder oss som förlustbolag.

Djupafors gjorde för ett par år sedan en förändring i arbetsorganisationen och bantade bort en del jobb.

– Då förstod vi allihop att vi hade ett par år på oss att få rätsida på ekonomin, men just ingenting har hänt.

– Därför handlar det inte om att dra ner på personal för att den vägen nu spara pengar. Om Cascade drar sig ur handlar det i bästa fall om en försäljning, annars nedläggning.

Djupafors tillverkar förpackningskartong – cirka 60 000 årston. Hälften av massan köps in. Här kan man dra nytta av det just nu lägre massapriset.

– Sedan har vi fått en förfrågan om att utöka produktionsdagarna i juni med tre dagar. Vi skulle i sådana fall köra midsommarhelgen, utom midsommarafton.

Det är den sista heliga ledigheten som ryker – annars jobbar man storhelgerna året om.

– Men det ska ske på frivillig basis. Vi får se hur många som sätter upp sig på listan.

Du själv ställer upp?

– Ja, jag måste om inte annat föregå med gott exempel, säger Christer Österling. Men jag tror att de allra flesta är medvetna om allvaret i situationen och att avgörandet ligger som sagt hos oss själva.