I juli läggs Gislavedsfabriken ned. Vinsten och effektiviteten ska därmed öka enligt den tyska ägaren Continental. Men Gislavedfabriken är extremt lönsam. Den är nästan dubbelt så lönsam som hela Continental-koncernen. Det visar Dagens Arbetes granskning av Gislaved Däck AB och Continental.
Under hela 90-talet har Gislavedsfabriken varit en vinstmaskin för Continental. Mellan 1991-99 uppgick vinstmarginalen – vinstens andel av försäljningen – till i snitt 8,6 procent. Det är en mycket hög siffra.
Gislaveds vinstmarginal var under 90-talet nära dubbelt så hög som för hela Continental-koncernen. Continentals vinstmarginal uppgick under samma period till i snitt 4,6 procent.
Under hela 90-talet var Gislaveds lönsamhet till och med bättre än decenniets guldkalv, Ericsson, vars lönsamhetsproblem började först i fjol. Mellan 1991-99 hade Ericsson en genomsnittlig vinstmarginal på 6,1 procent mot Gislaveds 8,6.
Inte ens under Ericssons gyllene år 1995-99 klår man Gislaved: 8,4 för Ericsson, 10,1 procent för Gislaved.
Ett annat mått på lönsamhet är avkastning på arbetande kapital. Gislaved når under 90-talet upp till det imponerande snittet på 22 procent – Ericsson 16.
Det finns mycket pengar i Gislaved. Soliditeten är ett mått på ett företags ekonomiska motståndskraft och förmåga att expandera. Över 30 procent är bra – Gislaveds soliditet uppgår till hela 66 procent. Sedan mitten av 90-talet har soliditeten legat kring 60 procent och över.
Under 90-talet har investeringarna utgjort cirka 4 procent av omsättningen. En normal siffra för bilindustrin, men låg för processindustrin dit Gislaved på sätt och vis också hör.
Om en större del av inkomsterna gått till investeringar skulle Gislaved sannolikt stått starkare idag. Däcktillverkningen flyttas nu delvis till Tyskland där Continental har en fabrik som klarar av att tillverka dubbelt så många däck (8 miljoner) som Gislaved.
Gislaveds vinster har delvis låsts in i företaget – i den senaste årsredovisningen framgår att 312 miljoner kronor ligger orörda. Men en del av vinsten har också vandrat vidare till Tyskland i form av ”lån”.
I stället för att dela ut en del av vinsten till Continentals aktieägare har Gislaved – sannolikt av skatteskäl – tvingats ”låna” ut pengar till Continentals ägare.
Gislavedsfabriken har idag en fordran på Continental på 358 miljoner kronor. Pengar som Gislaved knappast kommer att få återse.
Att pengar flyttats från Gislaved till Continental i form av ”lån” hindrar dock inte att aktieutdelning skett.
1995 delade företaget ut 235 miljoner kronor till aktieägarna. Det var betydligt mer – drygt en och en halv gånger mer – än den redovisade vinsten det året på 147 miljoner kronor.
