Den svenska pappers-och massaindustrin riskerar skadestånd i mångmiljonklassen för felaktiga löneutbetalningar.- Det handlar om allt mellan 10 och 40 miljoner kronor, säger Pappers avtalssekreterare Lennart Olovsson.
Centrala förhandlingar vid norrköpingsföretagen Braviken, BBA Nonwoven och Fiskeby gav Pappers och medlemmarna stora skadestånd. Nu väntar Billerudsägda Gruvön i nästa vecka. Sedan följer förhandlingar i Billingsfors, Skärblacka och Grycksbo längre fram. Även Munksund är på gång.
– Det här har växt mer än jag kunde drömma om och är den i särklass värsta härvan jag råkat ut för som förhandlare, säger Lennart Olovsson. Av de 82 arbetsställen som finns inom Pappers har antagligen närmare 70 gjort samma fel.
Bakgrunden är felaktiga löneutbetalningar. Folk som har börjat eller slutat en bit in i en kalendermånad, har fått för lite lön.
Inom Pappers avtalsområde har alla anställda månadslön. Men företagen har på eget bevåg – utan att följa det allmänna villkorsavtal som Pappers och arbetsgivarna i Skogsindustrin gemensamt tagit fram – i de flesta fall betalat ut så kallad kalenderdagslön, vilket för den enskilde inneburit en inkomstförlust.
Exempel: En person anställs den 21 maj med 17 500 i månadslön. Han skulle arbetat den 1, 2, och 3 maj och därefter haft 17 dagars ledighet före nästa skiftcykel. Enligt avtalet skulle personen i fråga haft tre dagars frånvaro (24 timmar) och fått ett löneavdrag på 2 400 kronor.
I stället har det aktuella företaget betalat ut kalenderdagslön för de 11 dagar mannen varit anställd, totalt 6 329 kronor. Mannen har i det här fallet fått 8 771 kronor för lite i lön.
– Företagen har tydligen svårt att förstå hur folk kan få betalt innan de börjat eller efter de avslutat en anställning, men så är faktiskt avtalet skrivet, konstaterar Lennart Olovsson.
– Här är viktigt att påpeka, att alla gör skäl för sin lön enligt min mening. Efter långa ledigheter kommer alltid intensiva arbetsperioder. Så är det i skiftarbete. Därför ger vår avdragsregel det mest rättvisa resultatet.
I pilotfallet Braviken upptäcktes de felaktiga utbetalningarna för ett par år sedan och avgjordes vid en central förhandling med Skogsindustrierna för ett år sedan. Braviken fick då böta 75 000 kronor till Pappers och rättade till lönerna två år bakåt i tiden, vilket kostade dem ytterligare 300 000 kronor.
– Efter den förhandlingen begär vi numera rättelse från 1996, då det Allmänna villkorsavtalet trädde i kraft.
På BBA Nonwoven fick Pappers och avdelningen dela på 100 000 i skadestånd och avdelningen fick ytterligare 100 000 för de felaktiga utbetalningarna. I Fiskeby fick förbundet och avdelningen dela på 100 000 kronor plus att företaget fick avsätta 200 000 kronor till ”personalbefrämjande åtgärder”.
I senaste numret av Dagens Arbete går Lennart Olovsson i en krönika hårt åt Skogsindustriernas oförmåga att göra avtalen kända bland sina medlemsföretag.
– Vad jag hört är företag sura på Skogsindustrierna för den bristande information de fått.
Lennart Olovsson inser det lätt absurda i att tvingas förhandla centralt på uppemot 70 olika arbetsställen. Han menar att parterna måste skapa sig en gemensam bild över läget. Och han räcker fram en hjälpande hand för att rädda motparten ur den knipa de själva försatt sig i.
– Jag föreslår en paketlösning där varje företag får betala en bot per anställd. Pengar som sedan används för en gemensam veckoutbildning kring våra avtal och arbetsrättsfrågor.
Olovssons förslag, som i pengar innebär att varje företag som felat betalar 100 000 i skadestånd och sedan en bot på 1 000 kronor per anställd, skulle ge en rejäl hacka för ändamålet. Han vill också att företagen utser en arbetsrätts- och avtalsansvarig som ska få den här, som han säger, ”gedigna utbildningen”.
– Jag hoppas verkligen att Skogsindustrierna inser allvaret och att de som organisation måste göra något.
Om inte lär det bli en lång rad centrala förhandlingar framöver och mycket administrativt jobb för att gå igenom löneutbetalningar från 1996 och framåt.
– Enbart i Gruvöns fall lär man ha 1 200 personer som drabbats genom åren och det kan bli fråga om stora pengar, mycket stora pengar, säger Lennart Olovsson.
