Pappersarbetarna på Stenbäcksägda Korsnäs utanför Gävle tjänar mest i landet. Sist i löneligan ligger Munksjös pappersbruk i Jönköping. Det visar arbetsgivarnas egen statistik.
Dagens Arbete synar i majnumret (utgivning 16 maj) löneläget på arbetsplatserna inom pappers-och massaindustrin. Med alla fel och brister är det bäst att tillägga. För den statistik som arbetsgivarna själva skickar in till Svenskt Näringsliv/Skogsindustrierna lämnar onekligen en del att önska.
Statistiken ska visa den genomsnittliga månadslönen (ordinarie grundlön exklusive OB-tillägg med mera) för män och kvinnor på de arbetsplatser som finns inom pappers-och massaindustrin 2001.
Skillnaderna är stora mellan Korsnäs i topp med sina 21 130 kronor i snitt och Jönköping i botten med snittlönen 15 237 kronor. En skillnad på nästan 6 000 kronor.
– Statistiken verkar stämma hyfsat i vårt fall, säger avgående ordföranden Kenneth Portin på Korsnäs.
Han är inte särskilt förvånad över att det egna företagets höga placering.
– Vi är överens med företaget att vi ska ligga i topp. Vi ska vara välutbildade, effektiva och ha en bra lön.
Även i Jönköpings fall verkar statistiken ligga nära verkligheten.
– Det är i dagsläget bara Inland som har sämre löner än vi på kontinuerlig drift, säger en lätt uppgiven Matts Nilsson, ordförande i avdelning 74 Jönköping.
Hur känns det att ligga sist?
– (Skratt) Jag slutade personligen att förhandla våren 2001 och det var ingen tillfällighet. Då hade jag gett upp försöken att vända den nedåtgående spiral som startade med Sture Bjäreholt och som är vd för Munksjö Paper AB.
– Min samlade bild av Munksjö är att de inte förstår att betala för kompetenta medarbetare och det får förödande konsekvenser för spetskompetensen. I praktiken kommer vår verksamhet att dö sotdöden på lite sikt.
– Vad vi ser är en kontinuerlig tillväxt av missmod vid företaget.
Bortsett Korsnäs och Jönköping finns det fällor med den samlade statistik som arbetsgivarna ställer samman. I fjol hade en del bruk rapporterat in löner inklusive OB och hamnade på framskjutna placeringar. I år har fjolårets ”vinnare” i lönestatistiken fått betydligt blygsammare positioner medan andra poppat uppåt på listan.
En del bruk som inte orkade med att redovisa i fjol har tillkommit. Andra har fallit i från; Vaggeryd Iggesund, Vivstavarv, Dals Långed, Åmotsfors, Åsensbruk och Strömsbruk.
Det troliga är att årets uteblivna statistik från Strömsbruk hade räddat Jönköping från sista platsen I Vivstavarvs fall redovisar statistiken för 2001 en snittlön på 9 435 kronor (!), varför de med denna uppenbara felaktighet tagits bort från listan.
En del bruk har glömt att redovisa treskiftare, dagtidare och tvåskiftare.
Pappers avtalssekreterare, Lennart Olovsson, menar att det snitt som finns för branschen på 17 750 kronor ganska väl speglar löneläget.
– I fjol steg lönerna med 3,7 procent och för fjärde året i rad kan våra medlemmar glädjas åt en reallöneökning, säger han.
Det är något mer än avtalets 2,7 procent?
– Ja. vi har haft en löneutveckling därutöver på en procent.
Om statistikens brister säger han:
– Jag tycker att alla våra avdelningar ska engagera sig bättre så att vi i slutänden får in ett bra material. Felaktigheterna handlar i de flesta fall vad man tar med och inte och det är oftast OB-tilläggen som spökar.
– Men oavsett siffrorna så har ingen fått någon inkomstsänkning.
Är företagen ointresserade av jämförande lönestatistik?
– Arbetstagarna har ett större intresse, svarar Göran Swanström förhandlingsombudsman på Skogsindustrierna.
Han menar att man i förfluten tid hade löneförhandlingar som baserade sig på just lönestatistik.
– Det var något vi ville komma bort ifrån och då var bästa sättet att ta bort verktyget. Men nu har vi ett avtal med Pappers att ta fram lönestatistik (anm. tecknat den 24 juni 1998). Det är en fråga som inte vi drivit utan där vi gått facket till mötes.
Varför är statistiken så undermålig?
– En del felaktigheter har uppstått genom att man haft svårt att skilja ut OB-tilläggen trots anvisningar.
Finns det inga direktiv för insamlandet?
– Vi har suttit ihop med våra fackliga motparter och Saf och tagit fram en modell. Det är bara att läsa innantill.
Hela listan på brukens löner återfinns i Dagens Arbetes maj-nummer.
