Nu gillar finska arbetsgivarna buffertfonder, efter att först ha varit kritiska till dem.
Det påstår Finska metallarbetarförbundets utredningschef Eero Hovi. På torsdagen (10 april) deltog han i ett EMU-seminarium arrangerat av Metall.
– Arbetsgivarna kommer till oss och säger: Vi hade fel i vår kritik av buffertfonder, de fungerar bra.
De finska buffertfonderna är delvis kopplade till den finska a-kassan som, till skillnad till den svenska, inte får några statsbidrag.
Syftet med fonderna är att utjämna socialförsäkringsavgifterna under en konjunkturcykel. Därför betalar arbetsgivarna alltid samma avgift till socialförsäkringssystemet, oavsett vilken konjunktur som råder.
Tidigare sänktes inbetalningarna i lågkonjunktur, och höjdes i högkonjunktur. Idag motsvarar buffertfonderna fyra procent av lönesumman.
Eero Havi sa att buffertfonderna enligt hans uppfattning fungerade bra. Han ansåg också att den korta erfarenheten av EMU knappast var avskräckande.
– Räntan har gått ner, liksom priserna. Sysselsättningen har utvecklats mer positivt än i motsvarande konjunktursvackor.
– Hittills, skyndade han sig att tillägga, eftersom det dryga året med euro är en mycket begränsad tidsperiod.
– Även löneutvecklingen har varit den vi förväntat oss. Arbetsgivarna har blivit mer intresserade av att samordna lönepolitiken med den ekonomiska politiken.
– Till det positiva hör att för första gången någonsin kan en inhemsk efterfrågan hålla konjunkturen uppe. Det har vi aldrig lyckats med tidigare, sa Hovi.
Österrikiska Metall- och Textilarbetarförbundets internationelle sekreterare Gustav Zöhrer deltog också på seminariet. Han redogjorde bland annat för landets priskontroll i samband med övergången till euro. Priskontrollen var i kraft från oktober 2001 till och med februari 2002, alltså samtidigt med att den österrikiska schillingen byttes ut mot euron.
– Perioden är kanske för kort, men vår uppfattning är att kontrollen fungerade. Vi såg inte samma ökningar hos oss som i andra länder. Efter kontrollperiodens slut kunde vi däremot se en liten ökning av priserna inom tjänstesektorn.
Annars var det svårt att så här kort tid efter eurons införande kunna utläsa några mer påtagliga ekonomiska konsekvenser.
– Det finns helt enkelt inga studier än så länge.
– Däremot tror jag att det är bra att vara med i EMU. Då får man en röst i den europeiska centralbanken vars beslut man är beroende av, oavsett om man är med i EMU eller inte.
Inflytandet var den fråga som Jens Boe Andersen, EU-ansvarig vid danska Metall, uppehöll sig vid i sitt anförande. Danmark står liksom Storbritannien och Sverige utanför EMU.
– Vi tappar i inflytande och öppnar därför vägen för lobbyister.
– Det måste finnas öppna demokratiska vägar när man ska påverka besluten. När vi står utanför har vi inte de vägarna. Då ökar utrymmet för lobbyister, vilket knappast gynnar fackföreningsrörelsen.
