Gärna information och kontakter på EU-nivå, men låt besluten fattas nationellt. Så tycker svenska fackföreträdare om europeiskt fackligt samarbete enligt en färsk studie.
För sju år sedan trädde EU-direktivet om bildandet av företagsråd i kraft, så kallade European Works Councils (EWC). Dessa ska ge arbetstagare i koncerner möjlighet att träffas på Europa-nivå, diskutera och få information. Råden är till för företag med verksamhet i minst två europeiska länder.
Nu vill EU följa upp arbetet för att se hur EWC fungerar i praktiken. Fem länder ingår i studien.
Enligt utredarna från den svenska undersökningen går utvecklingen trögt. I alla fall med utgångspunkten att det fackliga inflytandet över ledningsfrågor ska öka på EU-nivå.
– Fackliga företrädare i Sverige är nöjda med att EWC är ett system för information och utbyte, säger Olle Hammarström, löntagarkonsult och en av dem som har arbetat med undersökningen i Sverige.
Han säger att det i Sverige i likhet med flera nordliga EU-länder inte finns någon vilja att låta EWC bli ett forum för förhandlingar och avtal.
Varför?
– Av samma skäl som gjorde att Sverige röstade nej till EMU. Man vet vad man har men inte vad man får. Sverige har redan ett bra nationellt system.
I sydliga länder med sämre fackliga rättigheter och låg anslutningsgrad finns i allmänhet en större vilja att ge EWC mer inflytande. Svenska företrädare vill gärna hjälpa andra länder, men då genom att exportera ”den svenska modellen”, konstaterar Hammarström.
Han säger också att i Sverige fungerar EWC som ett rent fackligt organ. I enlighet med svensk lagstiftning är arbetsgivaren inte ledamot av rådet utan sitter med för att informera.
– På det sättet minskar sannolikheten för EWC att få mer inflytande. Arbetsgivaren betalar gärna för verksamheten men satsar inte på att utveckla samarbetet.
Om samarbetet inom EWC ska fördjupas tror Hammarström att råden måste sammanträda oftare. Nu hålls möten två gånger om året. Skillnader i språk och en spelplan som ofta är mer global än europeisk kan också innebära problem.
– Och som det är i dag har ingen någon vision om vad EWC ska vara i framtiden
Varför hörs EWC så sällan i debatten?
– Jag tror att både politiker, fack och arbetslivsforskare har en skuld i det. Det måste bli mer bränsle i debatten om arbetslivet. Det som hörs nu är mest bara börsnoteringar hit och dit.
Fakta:
• De länder som ingår i undersökningen är Sverige, Tyskland, Italien, Frankrike och Storbritannien.
• Resultaten från de fem länderna är ännu inte helt sammanställda. En komplett rapport väntas bli klar i slutet november.
• Sammanlagt 40 företag med huvudkontor i fem länder har undersökts.
• SKF, Securitas, Assa-Abloy, Ikea, Electrolux, Atlas Copco, Sandvik och Swedish Match ingår i den svenska delen av undersökningen.
