90 000 industrijobb har försvunnit under 2000-talets första fyra år. Men Metall tror ändå på Sverige som en stark industrination. Svensk industri har fem starka kort i rockärmen, hävdar Metall i en rapport till kongressen.
”Starka kort för Sveriges Industri – Näringspolitiska insatser för att möta företagsutflyttningen” heter rapporten som på måndagen presenterades av Metalls utredningschef Ola Asplund i samband med en pressträff.
De fem starka korten är:
1. Sverige har en stark industritradition med ett kvalificerat produktionskunnande.
2. Sveriges forskning är i världsklass, därför finns också goda förutsättningar för innovationer.
3. Arbetskraften har en bred nivå på utbildning och kompetens.
4. Infrastrukturen är utbyggd, logistiksystemen är väloljade.
5. Företag och fack är vana att samarbeta.
– Det sista är vårt trumkort, sköt metallordföranden Göran Johnsson in.
Att sänka lönekostnaderna för att matcha låglöneländerna är inget som Metall tror på.
– Det är knappast något framgångsrecept. Trycket från låglöneländerna fortsätter att öka, sa Ola Asplund som istället vill se en mer kunskapsintensiv industri.
Asplund tillbakavisande påståendet om att industrin håller på att gå samma väg som jordbruket, det vill säga betyda mindre och mindre för samhällsekonomin.
Exporten är av avgörande betydelse för folkhushållet. Idag är exportens andel av bruttonationalprodukten dubbelt så hög som på 1960-talet som annars brukar betraktas som industrisamhällets höjdpunkt i Sverige.
Av det vi exporterar svarar industrivarorna fortfarande för 80 procent.
Däremot har industrins andel av sysselsättningen minskat, vilket inte minst påverkat Metalls medlemsantal. Färre jobbar i industrin än för tjugo år sedan. Men de sista tio åren har industrins andel av sysselsättningen knappast ändrats – trots telekomindustrins dramatiska fall under 2000-talets första år.
Knappt var femte person som jobbar finns inom industrin. Det finns till och med stora industribranscher som ökat antalet anställda på 2000-talet, främst läkemedels-, skogs- och fordonsindustrin.
Metalls biträdande ordförande Stefan Löfven:
– En del jobb kommer vi att fortsätta att tappa. Men det går inte att slåss med lägre arbetskraftskostnader. Istället måste vi möta upp med ett högre kunskapsinnehåll i de varor och tjänster som vi exporterar. På så vis kan vi fylla på med nya jobb i ersättning för de jobb vi förlorar.
Att hindra företagen från att flytta jobben tror inte Löfven och Metall på.
– Sätter vi upp hinder för utflyttning, då hindrar vi samtidigt inpassage av nya jobb. Det håller inte.
– Samtidigt kan vi inte sitta och rycka på axlarna och se när företagen flyttar. Vi måste se till att nystartade företag tillhandahålls kunskap och riskkapital i ett tidigt skede. Vi måste utveckla kompetensen, få ordning på arbetsmiljön och inte minst se hur vi kan utveckla arbetsorganisationen så att produktion och utveckling bättre kan kopplas ihop.
Löfven misstänker att det går lite mode i att flytta ut tillverkning till lågkostnadsländer.
– Det är inte givet att det är bäst för ett företag. Ibland har jag en känsla av att företag lite för lätt och på för lösa grunder bestämmer sig för att flytta tillverkningen. Kom ihåg att det även finns företag, exempelvis Scania och Atlas Copco, som valt att flytta hem tillverkningen därför att det medför produktionsfördelar.
