Först var det diskussionen om längre arbetstider, frysta löner, jobbgarantier. Sedan ställdes Rüsselsheim mot Trollhättan. Sällan har tysk arbetsmarknad känts närmare.
För att skaffa sig intryck av utvecklingen skickade Metall en grupp till i Tyskland. En av dem var Ingemar Göransson på förhandlingsavdelningen.
Stämmer det att tyska IG Metall håller på att ge upp 35-timmarsveckan?
– Nej, men de står inför hårt tryck. Eftersom 35-timmarsveckan är reglerad i det centrala avtalet orkar facket stå emot. Några enstaka undantag finns dock.
Men vi har ju fått läsa om företag som förlängt arbetstiderna?
– I så fall sker förlängningen mot betalning, återigen med några undantag. Arbetsgivarna är inte intresserade av att öka arbetstiden i sig. Arbetsgivarna vill minska kostnaderna men att öka arbetstiden med betalning minskar kostnaderna ytterst lite.
Vad händer?
– Eftersom den genomsnittliga veckoarbetstiden är en kollektivavtalsfråga och inte kan rubbas visar det vikten av att ha centrala avtal. Däremot är inte lönerna skyddade i det centrala avtalet. Tyska avtal har inte det löneskydd som vi har.
-Därför kan man i Tyskland lokalt komma överens om att sänka eller frysa lönerna. Det är det som riskerar hända nu.
Och vad leder det till?
– Säg att facket och arbetsgivaren vid ett företag kommer överens om att frysa lönerna i sex år. Samtidigt stiger lönerna i resten av samhället med i snitt tre procent om året. Då kommer de anställda vid företaget med frysta löner att förlora 18 procent i förhållande till andra efter sex år. En stegvis lönesänkning utdragen över tiden.
Sänks lönerna i Tyskland nu?
– I stora, viktiga branscher som bil och elektronik förekommer avtal där lönerna fryses.
Hur kan facken acceptera det?
– Av tre skäl. De är utsatta för utpressning, jobben hotas. Det finns inget löneskydd i centrala avtalet. För det tredje kan de få igenom avtal om garanterade jobb. Det är avtal som man inte riktigt vet vad de är värda.
Varför då? Ett avtal är väl ett avtal?
– Den juridiska grunden för avtalen om jobbgarantier är högst osäker. En jobbgaranti är främst en politisk förpliktelse från arbetsgivaren.
Facket kan alltså inte dra en arbetsgivaren som bryter mot jobbgarantin inför domstol?
– Troligen inte, om arbetsgivaren bryter mot avtalet kan nog inte straffet mätas ut i domstol. Däremot kan straffet mätas ut i samhället, hos allmänheten, opinionen. Folk tycker att företaget betett sig svinigt.
Det som händer i Tyskland idag – kan det hända i Sverige?
– Nej, det går inte att sänka lönerna eftersom det centrala avtalet har ett löneskydd.
– Den lokala fackklubben kan inte komma överens med arbetsgivaren att sänka eller frysa lönerna. Den lokala fackklubben har frivilligt avsagt sig den makten, just för att skydda sig mot utpressning! Det är det som är förbundet.
– Förbundet är inte ett hus i Stockholm. Det är människorna som bundit sig till varandra, ingått ett förbund med varandra.
Är utvecklingen i Tyskland viktig för metallarbetare i Sverige?
– Absolut. Vi är barn av samma tid, av samma värld. Vi har ett regelsystem som liknar varandras, våra avtal föddes vid förra sekelskiftet. I grunden är vi väldigt lika. Våra företag konkurrerar på samma marknader. Vi finns bägge i högproduktiva verksamheter, arbetskraften är välutbildad och vi har en god infrastruktur.
– Dessutom är vi utsatta för samma sorts utpressning. Ibland ställs vi mot varandra, som Opel mot Saab. Ibland ställs vi gemensamt mot lågkostnadsländer.
