Porslinsfabriken Rörstrand i Lidköping ska flytta till låglöneländer. Men vd:n Jan Johansson vet inte vart.
– Nej, det vet vi inte. Vi håller på att förhandla med olika intressenter i Östeuropa och i Asien.
Inget är bestämt – är det inte riskfyllt när tillverkningen snart flyttar?
– Först måste vi ju avsluta förhandlingarna i Lidköping. Den processen måste ju ha sin gång innan vi kan binda upp oss någon annanstans.
Det låter lite som en chansning. Är du inte rädd för att Rörstrands kvalitetsrykte ska äventyras?
– Inte alls, vi har flyttat tillverkning mellan olika fabriker tidigare. Vi kan försäkra oss om kvalitén.
En av orsakerna till att Rörstrand går med förlust är de små volymerna. Ni producerar idag 1,8 miljoner enheter i Rörstrand – om ni kom upp över 2,4 miljoner skulle det ge vinst, enligt den konsultrapport som Fackrådet gjort. Kan man inte rationalisera och automatisera mer för att öka produktionen?
– Nej, man måste nämligen sälja volymerna också. Det är marknaden som sätter gränserna.
När ni nu flyttar tillverkningen till lågkostnadsländer – hur mycket billigare blir det i procent?
– Den kommer att halveras.
Hur stor del av priset på en tallrik är produktionskostnad?
– Säg runt 20 procent.
Därför kan konsumenten räkna med billigare tallrikar och kaffekoppar?
– Nej, inte alls. Varför skulle vi sänka priserna?
Ni vill väl sälja mer på marknaden? Sänkta priser är väl ett sätt att få fler att köpa Rörstrands produkter?
– Den tiden är förbi när priset sätts efter hur mycket man vill sälja. Priset sätts efter vad kunderna är beredda att betala. Vi försöker prissätta efter värdet. Problemet är inte att vi skulle sakna kunder. Problemet är att vi förlorar pengar. Nu vill vi få ett litet överskott i verksamheten, det har vi saknat de senaste 15 åren.
Rörstrand går med förlust. Men ägaren, Iittala, har på senare år haft en vinstmarginal på mellan 6-10 procent. Kan man inte tänka sig att koncernen skulle ha råd med att ha tillverkningen av ett aktat varumärke som Rörstrand kvar i Sverige?
Nej, varje del måste vara bärkraftig.
Vad säger du om fackets förslag om att bara flytta den mest arbetsintensiva delen och behålla den mest automatiserade?
– Det räcker inte.
Rörstrand har varit igång sedan 1726. Hur känns det att bli ihågkommen som den som flyttade den anrika tillverkningen ur Sverige?
Har man gått med förlust i femton år måste man vidta åtgärder. Vi har försökt, men tyvärr misslyckats.
