Mera tidsbegränsade anställningar och skarpare skrivningar om skyldigheten att jobba övertid. Det är de kontroversiella punkterna i de gemensamma kommentarerna till Teknikavtalet som Metall har skrivit med arbetsgivarna.
Kommentarerna har arbetats fram gemensamt av ombudsmän på Metall och representanter för Teknikarbetsgivarna.
Arbetet sattes igång efter det att det gamla Verkstadsavtalet i och med fjolårets avtalsuppgörelse förvandlats till ett månadslöneavtal.
Tanken är att kommentarerna ska tryckas före sommaren.
Två frågor har väckt starka reaktioner: visstidsanställningar och skyldigheten att jobba övertid.
Metall har varit restriktiv till visstidsanställningar. Den restriktiva hållningen präglade de gamla kommentarerna:
”Den grundläggande principen är att man ska känna trygghet i anställningen. Vid tidsbegränsade anställningar sätts den principen ur spel.”
”Detta medför en maktförskjutning från fackföreningen och arbetstagarna till arbetsgivarens fördel och kan leda till att fackföreningen försvagas.”
Metall medgav att i vissa fall fanns det skäl att tillåta tidsbegränsade anställningar, men att de bör ”begränsas till ett minimum”.
Så långt de gamla kommentarerna, som Metall skrev själv.
I de nya kommentarerna som Metall skrivit gemensamt med arbetsgivarna betonas flexibiliteten.
Så här står det:
”Över tiden har kraven att vara ’rätt’ bemannade i varje givet produktionsläge blivit allt tydligare. För att åstadkomma det arbetar man numera alltmera intensivt med flexibilitet vad gäller arbetstid, visstidsanställningar och bemanningspersonal, vilket är helt nödvändigt för att klara konkurrenskraften.
Det nu sagda är ett skäl för att en viss del av arbetsstyrkan är visstidsanställd, det vill säga skälet är för att klara tillfälliga arbetstoppar även om dessa är relativt frekventa. Det är varken för företaget eller för de anställda rimligt att arbeta med kortvariga tillsvidareanställningar och ständigt återkommande varsel om arbetsbristuppsägningar.”
Den andra frågan som är kontroversiell handlar om skyldigheten att arbeta övertid.
De gamla, egna kommentarerna sa att den som blir tillfrågad om att jobba över bör göra det, om man inte är förhindrad. Men: ”Någon absolut skyldighet att arbeta övertid föreligger dock inte enligt avtalet.”
Man kan säga nej och behöver inte säga varför:
”Arbetstagaren har ingen skyldighet att vid varje enskilt tillfälle redovisa orsaken till varför han/hon inte kan arbeta övertid. Anledningen kan ju vara personliga skäl.”
Enligt de nya, gemensamma kommentarerna är ”arbetstagaren, inom avtalets ramar, skyldig att arbeta övertid då arbetsgivaren anser detta vara nödvändigt”.
Men skyldigheten gäller inte om arbetstagaren har ”vägande skäl” som förhindrar övertidsarbete. Men vad är vägande skäl? Så här står det i de nya kommentarerna:
”Att övertidsarbetet kommer olämpligt eller att det finns andra angelägna uppgifter som arbetstagaren ska fullgöra, innebär inte, enligt avtalets innebörd, automatiskt att man faktiskt är förhindrad att fullgöra övertidsarbetet.”
Däremot ska arbetstagaren ”i vissa situationer” kunna säga nej utan att behöva redovisa orsaken. ”Vad som avses är starkt integritetskänsliga uppgifter. Arbetsgivaren bör vid sådana situationer respektera detta.”
Om arbetstagaren säger att man inte kan jobba över ”ska förhindret vägas mot arbetsgivarens intresse att få övertiden utförd. Efter en sådan intresseavvägning beslutar arbetsgivaren om förhindret är godtagbart skäl för att inte jobba övertid”.
I de gamla kommentarerna stod att arbetsgivarna anser att ”arbetstagaren är skyldig att redovisa orsaken och att endast laga förfall ska godtas som skäl att slippa övertidsarbete. Metall är (…) av en annan uppfattning.”
De nya, gemensamma kommentarerna hänvisar till en dom i Arbetsdomstolen som slagit fast att arbetstagaren är arbetsskyldig ”så länge arbetsgivaren inte utövar sin arbetsledningsrätt mot bättre vetande eller i strid mot god sed på arbetsmarknaden”.
