Med röstsiffrorna 394 mot 215 antog i dag Europaparlamentet förslaget till ett nytt tjänstedirektiv.
– Vi har vunnit allt det vi ville vinna, säger en nöjd Jan Andersson, EU-parlamentariker (s).
– Ja, jag är verkligen helnöjd, på arbetsmarknadsområdet har vi vunnit allt.
Innehållet i direktivet som antogs var en kompromiss mellan socialdemokrater och konservativa.
Arbetsrätten, kollektivavtalet, rätten att vidta stridsåtgärder fredas. På de punkterna ska reglerna som finns i värdlandet (där tjänsterna utförs) gälla. De frågorna är alltså ute ur direktivet. Samma gäller konsumentskyddet och miljöfrågorna.
– Bemanningsföretagen omfattas inte heller av direktivet. Där vill vi ha ett eget direktiv som kan reglera den branschen.
Det var för två år sedan som EU-kommissionären Frits Bolkestein presenterade förslaget till tjänstedirektiv. Direktivet var ett led i EU:s nya strategi att göra mera marknad av den europeiska arbetsmarknaden.
Syftet med tjänstedirektivet var att underlätta handeln med tjänster inom EU. Förslaget innebar bland annat att anställda som arbetar i ett annat EU-land inte ska behöva följa värdlandets arbetsmarknadsregler och löner.
Förslaget utlöste häftiga protester från Europas fackliga organisationer som befarade att direktivet skulle öppna för lönedumpning. För ett år sedan demonstrerade 75 000 fackligt aktiva på Bryssels gator mot direktivet. Samtidigt intensifierade Europafacket sina ansträngningar att få till stånd ett nytt, löntagarvänligare direktiv.
– Där är vi nu, enligt Jan Andersson.
– Nu kan medlemsländerna också kräva att tjänsteföretag som utövar en tillfällig verksamhet i ett land ska ha en representant på plats.
– Samhällsnyttiga tjänster som hälso- och sjukvård, utbildning, bevakning berörs inte av direktivet. Dessutom blir det upp till varje enskilt medlemsland att bestämma om man vill öppna allmännyttiga tjänster, så som el och vatten, för konkurrens.
Efter beslutet i parlamentet ska EU-kommissionen och ministerrådet säga sitt.
