Det finns inga skäl att växla ner löneökningarna i Sverige. Ekonomin är stark, inflationen är låg och produktiviteten ökar.
– Svensk industri klarar fortsatta löneökningar, säger Göran Nilsson, kanslichef på Facken inom industrin som i dag tisdag presenterade förutsättningarna för den kommande avtalsrörelsen.

När treårsavtalet nästa år löper ut för industrins anställda kan de titta tillbaka på en period av stigande produktion, ökade reallöner, stigande företagsvinster – men sjunkande sysselsättning. I december gick arbetslösheten inom dåvarande Industrifacket upp till 7,5 procent, i Metall var arbetslösheten 6,4 procent och i Pappers 3,7 procent. 70 000 industrijobb har försvunnit under 2000-talets första hälft.

Men omfattningen av tappet är kanske inte så stort.

– Samtidigt som industrin förlorat många jobb har sysselsättningen av företagsnära tjänster ökat starkt, säger Gösta Karlsson, Sif.

Det innebär att jobb, till exempel datatjänster eller marknadsföring, som försvunnit från industrin i viss mån tagits över av tjänsteföretag.

Rapporten visar att bordet är dukat för fortsatta löneökningar.

• Ekonomin går på högvarv. Tillväxten i världen är den högsta på över 30 år. Den stigande tillväxten drivs av ökade investeringar, vilket gynnar svensk exportindustri.

• Inflationen är låg. Prisökningarna är i stort sett importerade, främst genom stigande oljepriser.

• Industrin blir allt effektivare. Den svenska produktiviteten utvecklas betydligt snabbare än i omvärlden. Nästan dubbelt så snabbt jämfört med de största industriländerna.

• Industrin hävdar sig allt bättre i konkurrensen på världsmarknaden. Tack vare den stigande produktiviteten har arbetskraften i Sverige under den senaste treårsperioden blivit över 3 procent billigare i förhållande till de största industriländerna.

• Industrins vinster ökar. Vinsternas andel av det samlade produktionsresulatet har stigit, lönernas andel har minskat. Hela industrin gick med 121 miljarder kronor i vinst i fjol. Under högkonjunkturåren 1997-99 låg vinsterna på mellan 60-70 miljarder om året.

• Industrins investeringar ökar, vilket tyder på framtidstro. Produktionen ökar.

Sjunkande sysselsättning är egentligen det enda som stör helhetsbilden inför lönerörelsen, enligt Facken in om industrin.

– Arbetslösheten är för hög, säger Göran Nilsson.

Färre anställda och ökad produktion innebär ökad produktivitet. Ökad produktivitet innebär att utrymmet för löneökningar växer. Men det går inte att ta ut hela produktivitetsökningen i löner, säger Nilsson.

– Priserna faller på svenska exportprodukter. Bland annat till följd av ökad konkurrens från Östeuropa och Asien.

– Vi vill därför fortsätta med en balanserad löneutveckling som ger både stigande reallöner och stärkt konkurrenskraft.

Sedan första Industriavtalet slöts 1998 har löntagarna fått ökade reallöner samtidigt som företagens konkurrenskraft stärkts, säger Nilsson.

Rapporten som presenterades bildar underlag för den plattform som Facken inom industrin i höst ska enas om.