Svenska industriarbetare är billigast i Norden. 216 kronor i timmen kostar en svensk industriarbetare, inklusive sociala avgifter. Arbetarna i Norge är dyrast med 279 kronor i timmen.
Facken inom industrin, det vill säga IF Metall, Pappers, Livs, Skogs- och Trä, Sif och Civilingenjörsförbundet, presenterade på måndagen rapporten I takt med Europa 2005.
Rapporten jämför utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin mellan åren 1998 och 2005. Jämförelsen omfattar de femton gamla EU-länderna plus Norge och Schweiz.
Våra löner ökar i ungefär samma takt som i resten av Europa. Mellan åren 1998–2004 steg de svenska industriarbetarnas löner med i snitt 3 procent om året mot 3,1 procent i Europa. Räknar man bort Tyskland, där löneutvecklingen dramatiskt mattats av, har Europalönerna stigit med 3,5 procent per år. Snabbast ökar lönerna i Irland, i snitt 6,3 procent per år.
– Våra motparter pratar gärna om utvecklingen i Tyskland men vi vill gärna tala om en löneökningstakt som är långsiktigt hållbar, säger Stefan Löfven, förbundsordförande i IF Metall.
– Vi har en bättre ekonomisk utveckling än de flesta andra länder, vi har låg inflation, attraktiva räntenivåer, höga vinstnivåer och en stark produktivitetsutveckling.
– Att då komma och peka på vad som händer i Tyskland håller inte. Arbetsgivarna ville inte alls veta av vad som hände i Tyskland när tyska löner ökade snabbare än svenska och när arbetstiderna dessutom förkortades.
Löfven säger att det är i stort sett bara Sydkorea som slår Sverige i produktivitetsutveckling. I snitt 6,5 procent per år mot 2,9 procent i resten av Europa. Att produktiviteten ökar mer än dubbelt än lönerna innebär inte att facket tagit ut för låga löneökningar, enligt Göran Nilsson, kanslichef på Facken inom industrin.
– Samtidigt som produktiviteten ökat starkt i Sverige har priserna på svenska exportvaror fallit. Det har begränsat löneutrymmet.
Stefan Löfven tyckte att många bonusprogram och styrelsearvoden för näringslivets toppar är tecken på dålig smak.
– De är inga bra föredömen. Ju fler exempel vi får från det hållet, desto mindre trovärdighet för motpartens argument.
Att ta med de nya EU-länderna i öst har inte varit aktuellt, trots att en del av de svenska industrijobben försvunnit dit. Göran Nilsson:
– Vi har valt att jämföra oss med länder med likadan industriell utveckling. Produktionsvolymen i Sverige ökar, vår produktivitet ökar snabbt och värdet på vår produktion har fördubblats på tio år. Sverige har reindustriliserats.
