6 av 10 pappersarbetare väljer ledigheten före pengarna eller pensionsavsättning när de gör sina val i arbetstidskontot.
Det visar ny statistik från Pappers.
Det var i avtalsrörelsen 1998 som de första stegen mot en arbetstidsförkortning togs. Då avsattes 0,5 procent av årslönen till ett så kallat arbetstidskonto. Medlemmarna fick sedan själva välja om de villa ta ut insättningen som ledig tid, pensionsavsättning eller kontant i handen.
Varje år sen dess har Pappersmedlemmar kunnat välja vilken av sparformerna de själva velat satsa på.
I den senaste avtalsrörelsen gavs möjligheten att dessutom dela upp den årliga avsättningen på ett eller flera alternativ.
– I dag avsätts tre procent av årslönen till kontot, i snitt cirka 6 000 kronor, berättar Mikael Jansson, ombudsman.
Översatt till tid handlar det numera om 54 timmar för en daggående och 48 timmar för en skiftgående som kontot kan plussas på med årligen.
En dryg veckas extra ledighet.
I det val som i praktiken nästan alla pappersarbetare gör i dag, valde 55,4 procent av medlemmarna nu i februari avsättning i tid, 11,2 procent föredrog pensionsalternativet medan 33,4 procent bestämde sig för att ta ut pengarna direkt i handen.
Sett mot tidigare år handlar det om marginella skillnader.
– Arbetsgivarna vill styra bort från ledighetsalternativet, säger Mikael Jansson. I avtalsrörelsen för tre år sedan, plussade de till och med in lite extra för att få medlemmarna att välja pensionsalternativet.
Men medlemmarna är trögflörtade. Mellan 2003 och 2006 handlar det bara om en ynka tiondels procent.
– Dessutom är det bara en 6-7 procent som väljer att fördela insättningen på olika alternativ. Vi trodde det skulle bli betydligt fler.
Numera har även tjänstemännen ett arbetstidskonto. Där väljer 50,5 procent ledig tid, 19,9 pensionsavsättning och 29,6 procent kontanta
pengar.
Genom åren har tjänstemännens valmönster ändrats betydligt mer.
Jämfört med för tre år sedan väljer exempelvis sex procent fler ledig tid, medan kontantvalet minskat med nästan lika mycket.
