Tyska facken formerar sig inför den kommande avtalsrörelsen. Det finns utrymme att höja lönerna med 6,5 procent, anser tyska metallfacket. I Sverige räknar facket med ett löneutrymme på minst 3,9 procent.
Avtalsrörelserna i Sverige och Tyskland löper parallellt i vår. Den sista mars går avtalen ut i stora delar av såväl den svenska industrin, som i den stora tyska verkstadsindustrin.
Tyska avtalsrörelsen följs med stort intresse av de svenska facken och arbetsgivarna. Inte minst för att Tyskland är Sveriges största enskilda exportmarknad. Där finns de flesta av exportindustrins konkurrenter.
Under senare år är det framför allt de svenska arbetsgivarna som inspirerats av utvecklingen i Tyskland. Löneökningarna har varit mycket blygsamma och avtalen har öppnats för tidsbegränsade försämringar – öppningsklausuler – i företagen förutsatt godkännande från det centrala facket.
Men sedan förra avtalsrörelsen i våras har det tyska facket utropat sig som segrare. I fjol tecknades ett ettårsavtal med 3 procents lönehöjningar, utan att facket tvingades acceptera mer flexibilitet i avtalet.
I februari kommer metallfacket IG Metall att spika avtalskraven. Utrymmet uppgår, enligt facket, till 6,5 procent. Prisökningarna i verkstadsindustrin beräknas i år uppgå till 2 procent och produktiviteten stiger med 4,5 procent.
Just 6,5 procent är vad tyska kemifacket IG BCE kräver för sina 75 000 medlemmar i delstaten Baden Württemberg. De förhandlingarna börjar den 23 januari.



















































































































