Ungdomarna ska få mer personligt stöd i sitt jobbsökande, men samtidigt ökar kraven och a-kassan ska trappas ned fortare. Så ska fler ungdomar komma ut på arbetsmarknaden, föreslår regeringen.

I sitt förslag på en ny jobbgaranti för ungdomar mellan 16 och 24 år vill regeringen satsa mer på jobbsökaraktiviteter än på utbildning och praktik. Hårda krav på jobbsökande leder till kortare arbetslöshet, menar regeringen.

Ungdomar som varit arbetslösa i tre månader ska erbjudas att delta i jobbgarantin. Under första tiden ska fokus ligga på att stödja arbetssökandet och den arbetslöse ska få personlig hjälp och coaching av en arbetsförmedlare.

Därefter ska arbetsförmedlingen jobba mer med att matcha arbetslösa med lediga yrken. I det skedet kan praktik och utbildning bli aktuellt.

Ersättningen för den som deltar i jobbgarantin kallas för aktivitetsstöd och är på samma nivå som a-kassan. Den som inte har kvalificerat sig för a-kassan får i stället en utvecklingsersättning som motsvarar nivån på studiebidraget för gymnasie- eller högskolestudier.

Jobbgarantin innebär att ungdomarna ska finnas på arbetsförmedlingen och aktivt söka jobb eller delta i andra aktiviteter under minst trettio timmar varje vecka. Bryter de mot den regeln riskerar de att bli utan sin ersättning.

Regeringen föreslår också att nedtrappningen av a-kassan ska ske snabbare för ungdomar än för arbetslösa som har fyllt 25 år.

Det skulle innebära att nivån sänks från 80 till 70 procent redan efter 100 dagar. Efter ytterligare 100 dagar sänks ersättningen till 65 procent. Nedtrappningen ska vara ett ekonomiskt incitament för ungdomarna att söka arbete.

Enligt förslaget ska jobbgarantin införas den 1 december 2007 och ersätter då det kommunala ungdomsprogrammet (KUP) och ungdomsgarantin (UG). Ungefär 30 000 ungdomar omfattas och kostnaden beräknas till 2,8 miljarder kronor.

Läs hela förslaget, regeringens promemoria.