DA-ANALYS: Ford förbryllar. Att plötsligt särredovisa och ännu inte sälja Volvo är del av en strategi. Men vilken?
Volvo Personvagnars amerikanska ägare Ford Motor Company är inne i en omvälvande förändring. Liksom hela den amerikanska bilindustrin. Förlorade marknadspositioner och gigantiska förluster år efter år tvingar de forna biljättarna till den ena nödåtgärden efter den andra.
I går kom ett nytt utslag av krishanteringen. Ett paket med blandat och förbryllande innehåll.
Volvo ska sänka kostnaderna.
Volvo ska bli mer av ett lyxmärke.
Volvo ska samarbeta mer med resten av Ford när det gäller produktutveckling och inköp av komponenter.
Och: Volvo ska särredovisas.
Paketet väcker många frågor. Hur ska Volvo kunna bli ett mer utpräglat lyxmärke med fler Ford-grejer under huv och kaross?
Varför ska Volvo plötsligt särredovisas? En särredovisning med egen resultaträkning, balansräkning och kasseflödesanalys innebär att Volvos kostnader och intäkter blir synliga. Inte bara det. Även banden med Ford blir uppenbara.
Att Ford nu väljer att låta Volvo särredovisas kan vara tecken på ökad press på Volvo att skära i sina kostnader.
Det kan också vara ett tecken på att Ford vill göra Volvo Personvagnar tydligt inför eventuella köpare. Men blir Volvo mer attraktivt av det?
Om nu Ford vill sälja, vill säga. Fordchefen Alan Mulally var ju i högsta grad otydlig i går. Inte sälja, i alla fall inte nu, var det tvetydiga beskedet.
Och hur ska Ford kunna sälja Volvo när Volvo samtidigt ska knytas närmare moderbolagets produktutveckling och komponentinköp?
För Ford gäller en sak. Få ut så mycket pengar som möjligt av Volvo.
Det gäller antingen om Volvo är kvar, eller om Volvo säljs. Där finns ett problem som varken Fords ledning eller än mindre Volvo själva rår över: den amerikanska ekonomin och värdet på dollarn.
Volvo är ett av de svenska företag som är extremt beroende av dollarkursen. På 1970-talet pressade Vietnamkrig och Watergateskandaler dollarkursen tidvis under fyra-kronorsnivån. Detta höll på att knäcka det svenska bilföretaget som alltid haft en ansenlig del av försäljningen i USA.
På samma sätt håvade Volvo in jättevinster när kronan devalverades och president Ronald Reagan drev upp dollarkursen på 1980-talet.
I dag är USA en ekonomi som lever på lånad tid. Handeln med utlandet går med jättelika minus. Räddningen, än så länge, är att utländska kapitalplacerare fortsätter att köpa amerikanska värdepapper. Inflödet av utländskt kapital har undsatt USA:s affärer med omvärlden och hållit dollarkursen uppe. Krisen har skjutits upp.
När dollarn nu pressats under sju kronor pressas också Volvos vinster. Och då hjälper det inte att Volvo, som i år, sätter alla tiders rekord både vad gäller produktion och försäljning.
Om dollarn biter sig fast på en låg nivå på grund av USA:s underliggande ekonomiska problem kommer Volvo Personvagnar att få det ordentligt svettigt under lång tid framöver. Dollarns strukturella förändring från världens hårdaste reservvaluta till att bli en valuta som alla andra beseglar Volvos öde.
USA har ett underskott i bytesbalansen av gigantsikt mått. Någon gång ska det rättas till. När det rättas till kommer dollarkursen att sjunka ytterligare, det är de flesta ekonomiska bedömare ense om.
USA:s ekonomi är en tickande bomb. Även för svensk bilindustri.
