Svenska Pappersbruk AB i Klippan varslar 60–65 personer om uppsägning.
– Bruket saknar tillräckligt med rörelsekapital, säger en dyster Johan Pettersson, Pappers avdelningsordförande.

Säg den glädje som varar. Lagom till jul i fjol gjorde Klippans pappersbruk comeback efter konkursen. Med tre nya lokala ägare drog man igång produktionen på den lilla pappersmaskinen TM9:an med ett trettiotal anställda.

Under året har sedan produktionen dragit igång på den stora pappersmaskinen PM7:an och antalet anställda har växt.

Men pengarna har saknats.

– Det har sett lite magert ut, konstaterar Johan Pettersson. Vi har inte kunnat köpa in massan i tid. Vi har helt enkelt saknat rörelsekapitalet – inte kunderna.

Dagens varsel innebär att den lilla maskinen med en kapacitet på 8 500 årston blir kvar. Den betydligt större PM9:an med en kapacitet på 27 000 årston släcks ner liksom A4-linjen.

– I fjol fick vi en fin julklapp med nystarten. I år blev det tvärtom, konstaterar en luttrad Johan Pettersson.

I morgon inleds förhandlingarna och då får Johan Pettersson än en gång ta hjälp av omställningsavtalet för sina medlemmar.

– Problemet nu är att många inte hunnit vara anställda i de tolv månader som avtalet kräver. Och många sade dessutom upp sig från jobb de fick ta efter konkursen för att komma tillbaka till sin gamla arbetspalts.

– De har dessutom ett mer bekymmersamt läge eftersom läget på arbetsmarknaden är lite sämre nu.

Är allt hopp ute för fortsatt drift?

– Möjligheten att köra vidare ligger i om vi fått in nytt rörelsekapital. Men de nuvarande ägarna har inte de pengarna.