Fjolårets avtalsrörelse var inte bara den största på länge. Den blev också fredlig, trots den goda konjunkturen. Det visar Medlingsinstitutets senaste årsrapport.
Högkonjunkturer brukar föra med sig fler konflikter på arbetsmarknaden. Fjolårets avtalsrörelse föregicks av höga företagsvinster, stigande vd-löner, omstridda bonusar, rekordstora aktieutdelningar – och en borgerlig valseger.
Bara tre av 500 riksavtalsförhandlingar slutade med strejk. HTF, Byggnads och Elektrikerna utnyttjade strejkvapnet i sina förhandlingar.
Totalt var det 13 000 förlorade arbetsdagar (det vill säga antalet strejkdagar gånger antalet personer som strejkat) under fjolåret. Ungefär som vid de senaste avtalsrörelserna, men betydligt mindre än för tio år sedan.
Jämfört med andra EU-länder är strejkaktiviteten låg i Sverige.
Fyra större vilda strejker utbröt i fjol, varav tre berörde medlemmar i IF Metall.
Strejken vid LKAB:s gruva i Kiruna väckte stor uppmärksamhet. Även vid Volvo Umeverken utbröt strejk i samband med de lokala löneförhandlingarna. Vid Outokumpu i Fagersta strejkade de anställda i protest mot nedläggningsbeslut.
