DA-ANALYS: Konflikträtten och turordningen. Just de två frågorna visade sig vara omöjliga att enas kring för Svenskt Näringsliv och de fackliga motparterna. Inte så konstigt. I just de två frågorna ska makten fördelas. Att fördela makt mitt i en omfattande kris är lättare sagt än gjort.
Det gamla huvudavtalet slöts av dåvarande Svenska Arbetsgivareföreningen och LO för drygt 70 år sedan. För bägge parter fanns ett gemensamt intresse att hitta en förhandlingsordning och att disciplinera arbetsmarknaden.
I Saltsjöbadsavtalet fann parterna en formel för hur makt skulle fördelas. Där har parterna misslyckats nu.
Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv har haft två hjärtefrågor. Det framgår inte minst av dagens pressmeddelande: konflikträtten och turordningsreglerna.
I bägge dessa frågor möts parternas anspråk på så stort inflytande som möjligt.
I bägge dessa frågor blir intressekonflikten som tydligast mellan å ena sidan en part – arbetsgivarna – som snabbt vill kunna ställa om till upp- och nergångar i efterfrågan och å andra sidan motparten – facket – som har till uppgift att tillgodose sina medlemmars behov av stabila anställningsformer.
En konflikt mellan flexibilitet och förutsägbarhet.
Frågan är: hur mycket påverkades dagens sammanbrott av läget på arbetsmarknaden?
Man kan se det så här. Inget påverkar maktförhållandena på arbetsmarknaden mer än tillgången och efterfrågan på arbetskraft. I goda tider känner facket vind i seglen. I dåliga tider stärks arbetsgivarna.
Just nu rasar industriproduktionen och exporten, februarivarslen nådde all-time-high och arbetslösheten väntas i många tunga branscher fördubblas till sommaren.
Vad betydde det för förhandlingsklimatet och viljan att kompromissa?
Att det nya huvudavtalet stupar på just konfliktreglerna och turordningen är knappast förvånande om arbetsgivarna – stärkta av krisen – krävt långt större eftergifter än vad facket varit beredda till.
För en fackförening är makten över konflikträtten inget man kompromissar bort i första taget. Den förbundsstyrelse som tecknat ett avtal har också den suveräna rätten att ta till stridsåtgärder.
Inte heller kompromissar man bort det lokala fackets inflytande över turordningen vid uppsägningar. I dag har det lokala facket rätt att förhandla om turordningen utifrån en avtalsturlista. Den listan kommer man överens om i förhandlingar med arbetsgivaren. Att LO och dess förbund skulle sälja bort den principen vore att begå organisatoriskt självmord.
Kanske trodde Svenskt Näringsliv att man skulle nå längre den bistra krisvintern 2009. Frågan är om konjunkturen måste stabiliseras först innan parterna åter kan sätta sig vid förhandlingsbordet.
