Arbetsgivarna varslar inte i överkant. Det är IF Metalls bild av krisen.
Proffice nya studie om okynnesvarsel stämmer delvis inte med den bild som IF Metall har. Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall:
– Förr har arbetsgivarna ofta tagit i för att ha ett förhandlingsutrymme i uppsägningsförhandlingarna.
Men nu är bilden en annan.
– Ett första varsel har ofta följts av ytterligare ett eller två. Det visade sig att man tagit i för lite första gången.
Orsaken är, enligt Säikkälä, att krisen visat sig djupare än vad arbetsgivarna först trodde.
Upprepade varsel på en och samma arbetsplats påverkar också turordningsförhandlingarna. Ju färre anställda desto mer ökar arbetsgivarens krav på undantag från turordningen.
– Arbetsgivarna försöker alltid göra sig av med oönskade, säger Veli-Pekka Säikkälä.
– Så fort det ska förhandlas om uppsägningar så har de en egen önskelista om vilka som ska lämna företaget.
Fram till i julas verkade det som om fackklubbarna kom överens med arbetsgivarna om turordningslistorna. Men under våren har klimatet förändrats. De centrala förhandlingarna har ökat markant då de lokala parterna misslyckats med att göra upp.
Ju färre anställda desto mer skärps kraven på de som blir kvar.
– Efter tre, fyra omgångar varsel ökar kvalifikationskraven och då blir arbetsgivarna mer benägna att kräva undantag. Därför har oenigheten mellan klubbar och företag ökat, säger Veli-Pekka Säikkälä.
