DA-ANALYS: Då vet vi mer. Men ändå inte. Handskakningen i dag mellan GM och Koenigsegg rätade ut några frågetecken. Nu hänger Saabs framtid på 300 miljoner dollar. Minst.
Det är inte ofta som regeringen kallar till presskonferens om bilindustrins framtid. Men i dag kom Jöran Hägglund, statssekreterare i näringsdepartementet, ut i strålkastarljuset.
Det fanns anledning. Saab Automobile håller på att stiga ur den rekonstruktionsskugga som många trodde vara ett evigt mörker.
Hägglund lät positiv och hoppingivande, men pekade samtidigt på de komplicerade processer som kantar Saabs väg tillbaka med Koenigsegg vid ratten.
Den nya ägaren måste tillföra ”betydande privat kapital”, sa Hägglund. Det är det ena.
Det andra är att bilindustrin är en bransch ”med högst riskpremier”. Risken är stor att man hamnar i diket helt enkelt. Höga kostnader, skärpta krav, svår marknad med många konkurrenter, låga vinster.
Den tredje processen stavas EIB. Europeiska investeringsbanken. Där behöver Saab låna 600 miljoner dollar. Annars går det inte.
För att överhuvudtaget kunna få det lånet krävs regeringens välsignelse. Regeringen måste ställa upp som garant för lånet. Innan regeringen gör det vill den se en hållbar affärsplan som sträcker sig bortom de modeller som står redo att lämna monteringsbanorna i Trollhättan.
Ett fjärde hinder att passera är EU-kommissionen. Den ska godkänna lånegarantierna som den svenska regeringen väntas ställa upp med.
Men när alla dessa hinder är passerade fattas det ändå 300 miljoner dollar (vissa påstår 400 miljoner) för att Saab ska kunna komma igång på allvar.
Utan pengar ingen produktion. Så enkelt är det.
Vad som är intressant i uppgörelsen är att Saab – om nu allt går i lås – blir ett fritt, självständigt bolag. Koenigsegg Group övertar 100 procent av aktierna från General Motors. I praktiken innebär det att Saab kan bygga vilka relationer de vill.
Enligt obekräftade uppgifter efterskänker GM skulder på 750 miljoner dollar, nödvändiga maskiner och utrustning överförs till Trollhättan och Koenigsegg får köra igång tillverkningen av först 9-3x och sedan den nya 9-5:an nästa år utan någon kompensation till gamle ägaren. Bara det värt några miljarder kronor.
Men det är livet bortom det nuvarande produktprogrammet som bekymrar. Finansieringsplan och produktprogram hänger intimt samman. Saknas finansieringen kan man heller inte utveckla några nya modeller.
Visionerna finns.
Lyssna bara på Christian von Koenigsegg, vd hos de nya Saab-ägarna när han slår på stora trumman idag: ”Vår plan är att förvandla Saab till ett självständigt, vibrerande entreprenörsföretag och göra det ’hållbart’ genom att vara vinstgivande. Vi ska återuppliva Saabs arv med ekologisk känslighet, säkerhet, innovativ design och körglädje”.
Det fattas alltså inga visioner. Men det krävs minst ytterligare 300 miljoner dollar för att kunna börja förverkliga dem.
