IF Metalls avtalsråd sa i dag ja till samordningen med LO och Facken inom industrin. Det innebär att IF Metall ställer sig bakom kravet på ettårigt avtal med bland annat löneökningar på 2,6 procent.
Beslutet innebär också att förbundets olika förhandlingsdelegationer får i uppdrag att precisera krav som är anpassade till respektive avtalsområden.
Lönekravet på 2,6 procent – eller lägst 620 kronor – sammanfaller med LO:s krav och den plattform som föreslagits av Facken inom industrin.
I övrigt sa avtalsrådet ja till:
Individgaranti – varje medlem ska garanteras minst 430 kronor per månad.
Låglönesatsning – ja till LO:s nya jämställdhetspott som är en låglönesatsning. Extra pengar ska utgå till alla avtalsområden där snittlönen är under 21 300 kronor. För IF Metalls låglöneområden innebär det ytterligare 125 kronor per månad.
Kompetensutveckling – en del av löneutrymmet sätts av till vidareutbildning.
Utbildning i stället för uppsägning – IF Metall vill hitta ett system för utbildning som alternativ till uppsägning vid plötsliga kriser. Den som till slut blir uppsagd ska kunna bibehålla sin anställning och under en tid få utbildning. Facken vill uppvakta regeringen tillsammans med arbetsgivarna föreslår att parterna gemensamt ska uppvakta regeringen i syfte att bli överens om finansiering och genomförande av sådana åtgärder.
Inhyrning – facken kräver att rätten till återanställning garanteras. I dag anlitar arbetsgivarna ofta bemanningsföretag i stället för att återanställa de som sagts upp.
Visstidsanställningar – en nedre gräns för visstidsanställning ska spikas. Om visstidsanställningar sker ”rullande” ska det finnas en bortre gräns.
Rehabilitering – ett gemensamt rehabiliteringsavtal för industrin krävs. Avtalet ska ge de lokala parterna rätt till förstärkt rådgivning. Syftet är att snabbt få den sjuke tillbaka i arbete.
Omställningsstöd – visstidsanställda och långtidssjuka behöver särskilt stöd vid neddragningar och nedläggningar.
Föräldralön – utökas från dagens fyra till sex månader. Fyller upp inkomsten till 90 procent av lönen.
(Texten korrigerad den 20 november 2009)
