De polska skogsarbetarna lurades på hundratusentals kronor i obetalda löner och ersättningar, enligt fackförbundet GS. Arbetsgivaren svär sig fri från ansvar. Nu äger förhandlingar rum i Arbetsdomstolen.
GS företräder tretton medlemmar med polskt ursprung som de anser har blivit lurade på utebliven lön och andra ersättningar. Sommaren 2008 anställdes de polska skogsarbetarna av det lettiskt registrerade företaget Sia Rentapro, som hade verksamhet i Sverige. Under några månader röjde och planterade de skog i olika områden.
Efter en tid uteblev lönen och personalen fick veta att de inte längre jobbade för Sia Rentapro, utan för ett helt annat företag. Celso Franzetti, som företräder Sia Rentapro i Sverige, har i en tidigare intervju med Dagens Arbete hävdat att de anställda har fått betalt för tiden de jobbat för företaget.
GS menar att deras medlemmar hela tiden har varit anställda på Sia Rentapro och visar på att Franzetti har ändrat sin historia vid flera tillfällen på ett motsägelsefullt sätt.
Enligt GS har Sia Rentapro inte heller betalat ut traktamenten, ob-tillägg och semesterersättning. Företaget har inte följt kollektivavtalets regler om arbetstidskonto och har inte betalat för de avtalade försäkringarna i Fora.
Centrala förhandlingar mellan GS och Skogs- och lantarbetsgivarna (SLA) har inte lett framåt, och därför valde GS att stämma inför Arbetsdomstolen. GS kräver totalt en miljon kronor för uteblivna löner, ersättningar samt skadestånd. Domstolsförhandlingar har ägt rum under tisdagen och onsdagen.
Att söka upp och ta kontakt med utländsk arbetskraft i skogen är en kostsam och tidskrävande uppgift för fackförbundet GS, men att det är nödvändigt anser de visar sig om och om igen.
– Första steget är att informera om de rättigheter de har i Sverige som anställda. Ett exempel är när jag informerade de här medlemmarna om att de har rätt till sjuklön efter en karensdag. De skrattade högt åt mig och trodde inte att det var sant, berättar GS ombudsman Magnus Lindberg.
Ibland blir människor misstänksamma när facket kommer ut i skogen för att ta kontakt. Men det har blivit lite lättare genom åren, tycker ombudsman Håkan Engberg.
– De har hört talas om folk som blivit lurade men som fått hjälp av facket. Ibland tar de själva kontakt med oss, men tyvärr väntar de ofta tills det redan har blivit problem.
